Person i en randig tröja står i en korridor med bänkar och lampor på väggen.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Niels Lynöe, professor emeritus i medicinsk etik, berättar för SVT om varningarna kring att sjukvården ska larma om alkoholintag. Foto: Vlada Cakic

Regler för indragna körkort väcker debatt

Uppdaterad
Publicerad

Det är inte bara rattfylleri som kan leda till indraget körkort.

Den senaste tiden har höga PEth-prover hos läkaren, som kan leda till körkortsåterkallelse, väckt stor debatt – inte minst hos läkarna själva.

PEth-prov tas som ett blodprov hos läkaren, och ger en bild av patientens alkoholintag de senaste veckorna.

Skånska dagbladet har rapporterat om flera fall där personer uppges ha blivit av med sitt körkort på grund av förhöjda sådana värden, vilket har väckt debatt om testernas tillämpning.

”Säkerställa rättssäkerheten”

Riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) har skrivit en en interpellation till infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om saken.

”Nu är det upp till infrastrukturminister Andreas Carlson att säkerställa rättssäkerheten vid indragning av körkort. Skål!”, skriver Paarup-Petersen i en debattartikel i Expressen.

”Det pågår nu ett arbete på Transportstyrelsen med att uppdatera de regler som styr de medicinska kraven om alkohol och narkotika vid körkortsinnehav,” skriver Andreas Carlson (KD) till SVT.

”Detta arbete kommer jag och departementet att följa noga.”

”Kan vara en indikation”

Det har även framförts kritik mot testerna från läkarhåll. ST-läkaren Tor Stålhammar ifrågasätter metodens tillförlitlighet i Läkartidningen, och pekar på att ett indraget körkort får stora konsekvenser.

Sjukhuskemisten Anders Helander menar att metoden är ett säkert sätt att visa alkoholintag.

Han skriver i ett mejl till SVT att ett högt PEth-värde inte ensamt kan ligga till grund för återkallelse av körkortet:

”Läkare kan göra en bedömning att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha ett körkort, utifrån det som beskrivs i körkortslagen, och här kan upprepade höga PEth-värden vara en indikation på att så är fallet”.

Transportstyrelsens svar

Debatten har fått Transportstyrelsen att gå ut med ett förtydligande på måndagen, där man skriver att rapporteringen till viss del varit missvisande och onyanserad.

Man skriver att den bild som spridits påstår att Transportstyrelsen likställer sin definition av ”missbruk” med Socialstyrelsens definition av ”riskbruk”. PEth-gränsvärdet på 0,3 kräver enligt Transportstyrelsen cirka 28-42 standardglas vin eller 21-28 burkar starköl i veckan, till skillnad från Socialstyrelsens definition av ”riskbruk” som ligger omkring 10 standardglas.

Man skriver också att myndigheten inte ställer krav på läkare att utföra PEth-tester, utan att beslutet ligger hos läkaren själv. Här krävs också minst två tester för att undersöka alkoholöverkonsumtion, enligt Transportstyrelsen.

Så ska Transportstyrelsen uppdatera reglerna

I sitt förtydligande skriver Transportstyrelsen också att man arbetar med att uppdatera reglerna kring medicinska krav för alkohol och narkotika vid körkortsinnehav, med syfte att modernisera och förtydliga dem.

En stor förändring man föreslår är att diagnosen ”missbruk” tas bort och ersätts med andra krav. Enligt förslaget kommer det att krävas att personen har en diagnos ”skadligt bruk” eller en överkonsumtion av alkohol som inte är tillfällig. Dessutom måste personen även uppfylla minst ett av tre medicinska kriterier:

1. Bristande kontroll över alkoholkonsumtion.

2. Nedsättning av kognitiva funktioner.

3. Alkoholabstinens eller behov av att dricka alkohol för att undvika abstinens.

Reglerna förtydligar, enligt Transportstyrelsen, när man är medicinskt olämplig för körkort. Enligt myndighetens bedömning kommer även regelförändringen innebära färre körkortsåterkallelser inom det här området.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.