Lars Stjernkvist, S-kommunalråd i Norrköping, har haft regeringens uppdrag att föreslå hur gymnasieskolans utbud av utbildningar bättre kan matchas mot vad arbetsmarknaden behöver.
Hans förslag innebär inte ett förstatligande av gymnasieskolan, men väl ett betydligt större statligt inflytande vad gäller vilka utbildningar som bör ges var, och i vilken omfattning.
Staten, alltså Skolverket ska sätta regionala ramar. Detta ska ske efter samråd med kommuner och friskolor, som även de ska omfattas.
Onödigt krokig väg
Ett av grundproblemen är enligt Lars Stjernkvist att det i en rad olika branscher finns ett stort sug efter yrkesutbildade, ett behov som är långt större än elevernas intresse för yrkesprogram. De flesta elever väljer ett högskoleförberedande program, men fyra av tio har fortfarande inte börjat läsa vid högskola fyra år efter gymnasieexamen. Många får därmed ta en onödigt krokig väg ut i arbetslivet.
– I en situation när vi behöver arbetskraft är det ett bekymmer. Vilken utbildning man väljer spelar väldigt stor roll, säger Stjernkvist.
Elever kommer i kläm
Elevernas önskemål styr i hög grad utbudet av utbildningar. Detta bör det bli ändring på, enligt betänkandet.
– Jag föreslår att det tydligt ska framgå av lagen att den som är ansvarig ska ta hänsyn både till elevers efterfrågan, men dessutom arbetsmarknadsbehov. Det här ska vägas lika, säger Lars Stjernkvist.
För eleverna kan det innebära att valfriheten begränsas.
– Det finns en otrolig poäng med att ta tillvara elevernas inre drivkrafter. Men vi måste fundera på hur vi utbildar till de jobb som finns, säger Stjernkvist.
Han understryker att de elever som väljer utbildningar med svag koppling till arbetsmarknaden i hög grad riskerar att komma i kläm.
”En del förslag kontroversiella”
Anna Ekström säger att hon hoppas på en bra politisk diskussion om förslagen i utredningen.
– Jag vill verkligen höra remissinstansernas synpunkter och föra en dialog med riksdagens partier. Det finns ju förslag här som är kontroversiella så ska vi komma framåt i frågan måste nog alla partier vara med och diskutera, säger hon.
Fakta: Förslagen i korthet
Steg 1:
- Utbudet av utbildning i gymnasieskolan ska beslutas med hänsyn till elevernas efterfrågan och behoven på arbetsmarknaden.
- Skolverket utarbetar regionala underlag till stöd för huvudmännens (kommuner och friskoleaktörer) planering.
- Kommuner ska samverka på regional nivå.
- Skolinspektionen ska vid prövning av ansökningar om att starta fristående gymnasieskola ta hänsyn till elevefterfrågan och arbetsmarknadens behov.
Steg 2:
- Skolverket sätter regionala ramar för utbudet på gymnasieskolorna.
- Ramarna ska gälla alla berörda huvudmän, kommunala och fristående.
Källa: SOU 2020:33