En person i kostym står framför en vägg med en subtil design, han ser ut att pratat i en mikrofon.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så kan de föreslagna tvångsåtgärderna bidra till att skydda barn. Hör justitieminister Gunnar Strömmer (M). Foto: SVT/Nicolai Zellmani

Förslaget: Barn under 15 år ska få avlyssnas

Publicerad

Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år, föreslår regeringens utredare.

Barn ska få avlyssnas vid misstanke om exempelvis mord, grovt vapenbrott och terroristbrott.

– Det är en ganska stor förändring det här, eftersom det huvudsakligen handlar om barn under 15 år, säger utredaren Gunnel Lindberg som sina förslag.

I dag får hemliga tvångsmedel inte användas mot barn under 15 år. Men i takt med att allt yngre barn rekryteras av de kriminella gängen har detta blivit ett problem för polisen, som till exempel inte får ta sig in i minderårigas mobiler.

– Det är alltid känsligt att använda tvångsmedel mot barn, det är nog alla överens om. Samtidigt måste man ändå möta den samhällsutveckling vi har, säger Lindberg.

Hemlig avlyssning

Polis ska få använda bland annat hemlig avlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning mot barn under 15 år vid misstanke om brott med minst fyra års fängelse i straffskalan, eller vissa terrorbrott. Hemlig rumsavlyssning, buggning, ska få användas vid brott med ett lägsta straff på fem år.

– Man fångar in det stora samhällsproblem som det är med barn inblandade i mord, sprängningar och människorov, säger Lindberg.

Hon tror att antalet ansökningar om att få använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år bara kommer vara ett ”fåtal” per år.

Även preventiva tvångsmedel för att förhindra brott föreslås få användas mot barn i vissa fall.

Enligt Lindberg ligger alla förslagen inom ramen för barnkonventionen och mänskliga rättigheter.

Längre häktning

Ytterligare ett förslag är att möjligheten att använda husrannsakan och kroppsvisitation mot barn under 15 år ska utökas. I dag får barn kroppsvisiteras bara om det finns särskilda skäl, vilket har likställts med brott med minst ett års fängelse i straffskalan.

Därtill ska biometriska uppgifter, som dna-prov, fingeravtryck och röstprov, få tas från barn som är skäligen misstänkta för brott för att läggas in i polisens biometriregister.

Gunnel Lindberg föreslår även att ungdomar under 18 år ska kunna sitta häktade under längre tid. För bara tre år sedan sattes gränsen för hur länge barn får sitta häktade till tre månader. Nu föreslås att den höjs till fem månader.

– Det är uppenbart att man behöver mer tid för komplicerade utredningar, säger hon.

Redan i dag sitter dock många unga, främst de som begått grova brott, häktade betydligt längre än tre månader. Gränsen får överskridas om det finns synnerliga skäl.

Barn under 15 år får inte häktas och där föreslås ingen förändring.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.