Det finns inga särskilda regler i grundlagen för Sverige om landet i fredstid befinner sig i en allvarlig krissituation. Coronapandemin har dock varit en ögonöppnare för många, och nu har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över om grundlagen behöver ändras för det ska bli möjligt att agera snabbare vid framtida kriser. Det kan till exempel handla om naturkatastrofer, smittspridning eller terroristattentat.

– Det finns ingen ordning i dag i regeringsformen för vilka beslut regeringen kan fatta och vilka befogenheter man har extraordinärt vid civila kriser, säger justitieminister Morgan Johansson.

Enligt Johansson sticker Sverige ut jämfört med andra länder, vilket har blivit tydligt under coronapandemin.

– Vi har jämförelsevis små befogenheter, säger Johansson.

Förslaget: Spionerilag stärks

Regeringen meddelade även att de vill att fler spioneribrott ska införas i brottsbalken, bland annat det tidigare kritiserade lagförslaget om utlandsspioneri samt röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete.

– De här bestäm­melserna täpper till luckorna i den befint­liga lag­stift­ningen och signalerar sam­tidigt till sam­verkande länder att vi tar informa­tions­säker­heten på allvar, säger han.

Lagförslaget om utlandsspioneri har tidigare fått kritik, bland annat för att kunna hota oberoende journalistik genom att försvåra internationella granskningar och begränsa insynen genom att brottet skrivs in i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Förslaget har reviderats och ska nu skickas på lagrådsremiss.