• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

46-åringens försvarare Thomas Olsson intervjuas i samband med förhandlingen mot hans klient. Arkivbild. Foto: Nils Petter Nilsson/TT

Försvarare: Knäskydd bevisar inte terrorbrott

Publicerad

Kemikalier, bilder på sociala medier samt chattkonversationer bevisar enligt åklagaren att tre män förberett terrordåd i Sverige. Men enligt försvaret finns andra förklaringar – och det riktas kritik mot utredningen och en otydlig gärningsbeskrivning från åklagaren

– Min tolkning är att när man är säker och har stöd av fakta då uttalar man sig konkret. När man är osäker eller när fakta inte riktigt stödjer det man säger då blir man lite generell och uttalar sig i mer abstrakta termer. Jag uppfattar det som ett utslag av den osäkerhet som vi har påtalat tidigare vad gäller utredningen och vad den utvisar, säger den 46-årige mannens advokat Thomas Olsson till TT.

Förutom 46-åringen har en 39-åring och en 30-åring åtalats misstänkta för att ha förberett ett terrorattentat i Sverige. Men exakt hur dådet skulle ha kunnat gå till, och på vilket sätt de påstådda brotten stämmer överens med kraven som ställs i terroristlagen är oklart i åklagarens gärningsbeskrivning i åtalet, anser de tre männens försvarare. Detta framkom under rättegångens tredje förhandlingsdag, när advokaterna höll sina sakframställningar.

Försvarare: Inget samband

Kemikalier, stridsselar, en gasmask, knäskydd och en bajonett är exempel på föremål som åklagaren räknar upp som potentiella hjälpmedel. Thomas Olsson anser dock att det saknas ett samband mellan föremålen och det planerade brottet.

– Man skulle ju kunna raljera lite och peka på knäskydd, på vilket sätt är det särskilt ägnat att utföra ett mord till exempel? sade advokaten i rätten.

Under förhandlingen försökte åklagaren därför förtydliga att han hävdar att männen i första hand ska ha förberett en terroristattack som bygger på explosiva varor.

– Jag håller heller inte för uteslutet att det här på något sätt skulle kunna förenas med att man använder sig av de bajonetter och andra redskap som finns med. Tanken menar jag är att man ska orsaka så mycket skada så möjligt, på så kort tid som möjligt, sade Per Lindqvist.

Nekar till brott

Samtliga tre nekar till brott. Under förhandlingen bemötte försvararna också åklagarens andra anklagelser mot deras respektive klienter – till exempel om de foton på olika platser i Sverige som en 39-årig man ska ha publicerat på sociala medier.

Bilder över tänkbara terrormål hävdar åklagaren, medan 39-åringen via sin advokat Kristoffer Stahre förklarade att han helt enkelt velat visa upp olika svenska platser för sina vänner. Han har också ett byggnadstekniskt intresse, och det var därför han exempelvis fotat det valvformade taket på centralstationen i Stockholm.

Ifrågasätter översättning

Långa stunder av dagen ägnades också åt de olika chattkonversationer som männen haft, dels med varandra, dels med andra, och som åklagaren hävdar bevisar att de planerat ett dåd. När den 30-årige mannen skulle förhöras ville han först påpeka att det blivit fel i översättningen på flera ställen i förundersökningen.

– Det är inte en, två, utan tiotals fel, sade 30-åringen.

När en av de män som åtalats för att ha skickat pengar till terrorgruppen IS förhördes i förra veckan hävdade också han att översättningarna innehöll flera feltolkningar.

Tidigare i veckan har åklagaren lämnat in ny bevisning. Det handlar enligt Aftonbladet bland annat om material som visar att 46-åringen gick med i en chattgrupp om bombtillverkning.

Hur 46-åringen ställer sig till dessa uppgifter framkom inte under onsdagens förhandling, då han inte hunnit gå igenom materialet ännu.

Fakta: De sex åtalade

Man, 39, medborgare i Kirgizistan, bosatt i Stockholmsområdet.

Misstänkt för förberedelse till terroristbrott, brukande av falsk urkund och brott mot lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.

Man, 34, medborgare i Uzbekistan, bosatt i Stockholmsområdet.

Misstänkt för brott mot lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.

Man, 46, medborgare i Uzbekistan, bosatt i Stockholmsområdet.

Misstänkt för förberedelse till terroristbrott, brott mot lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall och ringa narkotikabrott.

Man, 24, medborgare i Uzbekistan, bosatt i Jämtland.

Misstänkt för brott mot lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.

Man, 39, medborgare i Uzbekistan, bosatt i Östergötland.

Misstänkt för brott mot lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottlighet i vissa fall.

Man, 30, medborgare i Uzbekistan, bosatt i Stockholmsområdet.

Misstänkt för förberedelse till terroristbrott, brott mot lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall och brukande av falsk urkund.

TT

Fakta: Detta har hänt

Vid fyratiden på morgonen i april 2018 slog Nationella insatsstyrkan in dörren till en lägenhet i Akalla i Stockholm. Tillslag gjordes även i jämtländska Strömsund.

Tre män – 46, 39 och 30 år gamla – anhölls misstänkta för förberedelse till terroristbrott.

Under utredningens gång tillkom misstankar mot ytterligare tre män som misstänks ha skickat pengar till terrorgruppen IS. De har åtalats för brott mot ”lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall” och brukande av falsk urkund. Även de tre som misstänks för förberedelse till terroristbrott har åtalats för detta brott.

Fem av männen är uzbekiska medborgare. Den sjätte, 39-åringen som misstänks för förberedelse, kommer från Kirgizistan.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel år för tillslagen.

TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.