Den 49-åriga kvinnan åtalas för krigsförbrytelse och folkrättsbrott. Enligt åtalet reste hon till Syrien 2013 och har medverkat till att en pojke under 15 år använts som barnsoldat för terrorgruppen IS. Han ska sedan ha mist livet.

Kvinnan återvände till Sverige 2020 och häktades i september förra året.

Saknat inflytande

Försvarsadvokaten Mikael Westerlund säger att kvinnan tycker att det är skönt att tingsrätten nu får möjlighet att pröva anklagelserna mot henne.

Kärnfrågan i målet är om hon deltagit i att rekrytera pojken som barnsoldat eller inte. Kvinnan själv menar att hon är oskyldig.

– Det huvudsakliga argumentet är att hon har saknat inflytande i de här frågorna. Det är andra personer som har deltagit i en eventuell rekrytering och det har så att säga legat utanför hennes beslutskompetens, säger Mikael Westerlund och fortsätter:

– Hon har inte haft möjlighet att utföra inflytande över den här pojken helt enkelt.

Åklagare: Finns tillräckliga bevis

Åklagarsidan menar däremot att det finns tillräcklig bevisning för en fällande dom.

Enligt åklagare Reena Devgun visar utredningen att sonen under tiden han bott hemma både har utbildats och tränats för att delta i fientligheter samt utrustats med militära vapen och använts i strid.

Han ska dessutom ha använts i propagandasyfte och för andra uppdrag som utgjort ett led i krigföringen.

– Hur han har använts och hur hennes roll sett ut kommer vi redogöra närmare för i rätten, men vi gör gällande att hon är ansvarig, säger hon till SVT Nyheter.

Inte prövat tidigare

Frågan om svenska barnsoldater har aldrig tidigare prövats i svensk domstol.

– Det finns ingen praxis att tillgå vad gäller själva brottskonstruktionen som straffvärden och så vidare och det ställer ju särskilda krav på både åklagarsidan, försvarasidan och slutligen även domstolen, säger försvarsadvokat Mikael Westerlund.

Rättegången inleds kommande vecka.