Försvarssatsningarna som regeringspartierna och Socialdemokraterna står bakom kostar, enligt regeringens beräkningar 28 miljarder kronor extra 2015-2024.
Pengarna går bland annat till 10 fler Gripenplan än tidigare planerat, en ytterligare ubåt utöver planerade fyra, ett moderniserat och utökat luftvärn, nytt sjörobotsystem, ökad bemanning av nyckelkategorier i marinen, höjd incidentberedskap i flyget och utökad övningsverksamhet.
Det enskilt viktigaste som beredningen har kommit fram till är att öka den operativa förmågan för Försvarsmakten, enligt ordföranden Cecilia Widegren (M).
Widegren var samtidigt besviken över att oenigheten om anslagen består.
– Jag beklagar att vi inte kunde ta det sista steget över mållinjen och komma överens om finansieringen, säger hon.
Socialdemokraterna står bakom rapporten
Så här lyder Socialdemokraternas reservation i Försvarsberedningens rapport:
”Vår bedömning är att ytterligare ekonomiskt tillskott, utöver det som regeringen föreslagit, är nödvändigt till försvarsmakten åren 2014-2019. En kommande regering har att ta ansvar för detta”.
I ytterligare en avvikande uppfattning riktar S även kritik mot hur regeringen ”kraftigt” underminerat försvarsberedningens roll. Man pekar på att regeringen nyligen gjorde ett eget utspel om försvarspolitiken som minskade möjligheterna till ett öppet och prövande förhållningssätt i beredningen.
I övrigt skriver S att man sätter stort värde på försvarsberedningens rapport, står bakom den och ser den som en riktlinje för framtidens försvars- och säkerhetspolitik.
MP och V har avvikande uppfattning
MP har också en avvikande mening. Partiet ifrågasätter om beställningen av nya Jas-plan är säkerhetspolitiskt motiverad. Dels eftersom den är avhängig av att Schweiz eller Brasilien också köper planet, dels för att förvarsberedningen inte kan dra långtgående slutsatser för svensk säkerhetspolitik av Ukrainakrisen. Köpet av plan behöver beredas bättre, anser MP.
MP klagar också på att regeringen ”ensidigt dikterat viktiga delar” i försvarsberedningen vilket försvarar en bred uppgörelse.
Även V reserverar sig och är bland annat kritiskt till Jas-satsningen.
Ökat samarbete
Bland Försvarsberedningens förslag nämns stridsförband som ännu snabbare ska vara tillgängliga. Marinen ska öva mer i Östersjön. Även stridsflygförmågan och ubåtsförmågan lyfts fram som särskilt viktiga. Även samarbete med andra länder och organisationer ska öka, såsom inom Norden, med EU, FN och Nato.
Gemensamma förband med andra nordiska och baltiska länder måste utredas, liksom en gemensam svensk-finländsk marin styrka i Östersjön Beredningen vill också se mer avancerade flygningar i Östersjön efter amerikansk modell.
Säkerhetspolitisk bedömning
Den fjärde mars i år beslutade försvarsministern att Försvarsberedningen skulle ges förlängd tid för arbetet med rapporten. Anledningen till förlängningen var att man skulle kunna komplettera med en säkerhetspolitisk bedömning utifrån den senaste händelseutvecklingen i Ukraina och Rysslands agerande där.