Det försämrade säkerhetspolitiska läget och hoten mot Sverige kommer att dominera årets rikskonferens. Det handlar såväl om risken för cyberangrepp som risken för att Sverige blir indraget i en väpnad konflikt.
Och här har tonen skärpts.
Försvarsberedningen skriver i sin senaste rapport, som presenterades strax före jul, att ett ”väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”.
Försvarsmakten går ytterligare ett steg i en av de underlagsrapporter som lämnats in till regeringen.
Här talar Försvarsmakten om en verklig risk att Sverige dras in i ett krig: ”Väpnad konflikt som konsekvens av över- respektive underskattning, feltolkning, misstag och missförstånd utgör en reell risk. Detta gäller även i vårt närområde”, skriver Försvarsmakten i rapporten till regeringen.
Ökade anslag
Det försämrade säkerhetspolitiska läget och Rysslands upprustning har lett till att försvarspolitiken har lagts om efter en lång period av nedskärningar.
I en blocköverskridande uppgörelse i höstas kom regeringen och delar av alliansen överens om att öka de ekonomiska anslagen till försvaret med flera miljarder kronor de kommande åren.
Men enligt överbefälhavare Micael Bydén räcker det inte för att upprätthålla försvarsförmågan efter 2020. Han vill ha besked om ytterligare anslagshöjningar.
Politisk strid
Därmed är det upplagt för politisk strid om försvarets ekonomi. Samtliga borgerliga partier samt Sverigedemokraterna kräver stora påslag de kommande åren.
Natos medlemmar uppmanas att satsa minst två procent av BNP på försvaret varje år. De flesta gör dock inte det, men flera svenska partier pekar ut just denna nivå som ett mål också för Sverige.
Det skulle innebära en fördubbling av de svenska försvarsanslagen upp till cirka 90 miljarder kronor om året.
Press på regeringen
De politiska kraven på mer pengar sätter samtidigt regeringen under press.
Så sent som i höstas träffades en bred uppgörelse med oppositionen om höjningar med 2,7 miljarder kronor om året fram till 2020. Men oppositionen är alltså inte nöjd med detta utan kräver mer. Försvarsminister Peter Hultqvists besked i Sälen under rikskonferensen i denna fråga blir förstås särskilt intressant.
Rysslands fortsatta upprustning innebär, enligt bland annat ÖB, att också det svenska försvaret behöver förstärkas. Stigande oljepriser betyder att nya pengar kan flöda in i den ryska statskassan.
Rysk dominans
Ny modern utrustning, utplacering av robotar och en fortsatt satsning på såväl taktiska som strategiska kärnvapen innebär att Ryssland skaffar sig förutsättningar för att kunna dominera Östersjön i händelse av en konflikt.
Rysslands annektering av Krim och kriget i Ukraina blev en väckarklocka för svenska politiker.
En snabb militär framstöt i kombination med effektiv informationskrigföring ställde västvärlden inför fullbordat faktum. Det här har skapat oro i Östersjöregionen, inte minst i de baltiska länderna som har erfarenhet av sovjetisk ockupation.
Missförstånd och misstag
Ingen väntar sig ett isolerat angrepp mot Sverige men alla bedömare och experter är överens om att i händelse av en konflikt i Östersjön kommer Sverige obönhörligen att dras in. Sannolikt dessutom i ett tidigt skede på grund av Gotlands geografiska läge.
Ökad spänning och ökad militär närvaro i Östersjön skapar samtidigt ökad osäkerhet.
Försvarsmaktens resonemang om ökad krigsrisk bygger bland annat på att missförstånd, misstag och feltolkningar kan utlösa en väpnad konflikt.
Hoten i fokus
Parallellt pågår diskussionen om det svenska samhällets sårbarhet där både människor och företag är allt mer beroende av fungerande digital kommunikation.
Här handlar det inte bara om påverkansoperationer och propaganda utan också om risk för hackerattacker mot centrala medier, sjukvård samt el- och energiförsörjning.
Hoten mot Sverige står alltså i fokus när rikskonferensen Folk och försvar nu inleds.