Flera partier har tidigare framfört förslag om att Sveriges försvarsbudget bör höjas till Nato-ländernas norm – det vill säga 2 procent av BNP.

Kristdemokraterna välkomnar beskedet men vill se en tydlig tidsplan.

– Jag hade förväntat mig ett tydligt besked på när. Det har omvärlden förmått sig att göra, säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD.

Han menar att målet bör uppnås inom två-tre år, och tror att det är möjligt att stärka försvaret på ett bra sätt inom den snäva tidsramen.

– Det är min bedömning efter att ha tagit del av olika underlag. Det finns så stora behov och det är så många års underlåtenhet som gör att vi har de här behoven, säger Oscarsson.

L: ”Udda besked”

Liberalerna vill öka försvarsanslagen med två procent av BNP till 2024, och kritiserar nu att regeringen själv förbehåller sig rätten att bestämma tidpunkten för sin nya ambitionshöjning.

– Försvarsmakten kommer inte anse det vara praktiskt möjligt förrän regeringen ger sitt klartecken. I den meningen är det här ett udda besked, säger Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för L.

M vill inte höja skatten

Även Moderaterna välkomnar förslaget. De anser dock att målet ska uppnås 2025.

Finansminister Mikael Damberg (S) sade i samband med att förslaget presenterades att en ”beredskapsskatt” skulle kunna vara en del av finansieringen av förslaget. Det är inte en lösning som M förespråkar.

– Vi ställer oss avvaktande till stora skattehöjningar för det svenska befolkningen i det här ansträngda ekonomiska läget, säger partiets försvarspolitiska talesperson Pål Jonson.

Han menar att man ska lösa finansieringen genom prioritering av statens utgifter.

– Vi kommer att hantera det löpande, men vi kommer att prioritera hårt och se till att vi har en balanserad budget

Även Sverigedemokraterna anser att förslaget i grunden är bra, men att regeringen är sena.

”Regeringen hörsammar vårt mångåriga krav om att satsa 2% av BNP på försvaret. Bra men åtminstone 20-25 år för sent” skriver partiet på Twitter.