De borgerliga partierna lämnade Försvarsberedningen efter det att Socialdemokraterna krävt reservationer mot den planerade kostnaden. Men nu är de fyra partierna som ingår i januariavtalet alltså överens om en uppgörelse. Beskedet meddelades under en presskonferens med företrädare för partierna.
”Historiskt tillskott”
– I dag har också regeringen bundit sig vid Försvarsberedningens förslag när det gäller ekonomin i nästa försvarsbeslutsperiod och det är en utgång som vi Liberaler välkomnar. Den ger oss förutsättningar att på allvar påbörja återuppbyggnaden av det svenska militära försvaret, sa Liberalernas försvarspolitiske talesman Allan Widman under presskonferensen.
Överenskommelsen om de höjda anslagen innebär, i enlighet med Försvarsberedningens förslag, att det militära försvaret kommer att tillföras fem miljarder kronor om året från och med 2022 och under den resterande försvarsinriktningsperioden.
– Försvarsmakten ska få ett historiskt tillskott i budgeten i linje med Försvarsberedningens förslag, sa Daniel Bäckström (C), ledamot i Försvarsberedningen, på presskonferensen.
Inga detaljer om finansiering
Försvarsminister Peter Hultqvist ville under presskonferensen inte gå in på detaljer kring hur finansieringen ska se ut.
– Vi återkommer till hela redovisningen av hur det här ska gå till vid ett annat tillfälle. Det finns en gemensam syn på finansieringen som jag tycker ser bra ut och som vi är nöjda med, sa han.
”Målet ett mycket brett stöd”
Processen fortsätter nu med att berörda myndigheter kommer att yttra sig om förslaget senast den 15 november.
– Det är nödvändigt att få deras konsekvensanalyser när det gäller tidsramar, organisation och ekonomi, sa Hultqvist.
Därefter kommer samtliga riksdagspartier bjudas in för att ta del av myndigheternas analys och sedan utformas en försvarsproposition.
– Jag ser framför mig ett mycket konstruktivt arbete med målet ett mycket brett stöd.
Fakta: Försvarsberedningens förslag
• En ny krigsorganisation från 2021
• Tre mekaniserade brigader
• En reducerad motoriserad brigad
• En mekaniserad bataljon på Gotland
• Nya specialförband
• Återinförande av divisionsledning
• Organisationen öka från 60 000 till 90 000 personer
• Där ingår hemvärn och civilanställda
• Antalet värnpliktiga ökas från 4 000 till 8 000 år 2024
• Fler krigsflygbaser
• Större basorganisation
• Två regementen återinrättas i Arvidsjaur och Göteborg
• Två nya regementen för utbildning av territoriella förband
• Artilleriutbildning etableras i Kristinehamn
• Luftstridsskolan i Uppsala görs om till flygflottilj
• Fler vapensystem och mer materiel
• Gamla Gripenplan av C/D-modell behålls efter 2030
• Samtliga stridsfordon och stridsvagnar uppgraderas
• 48 artilleripjäser av typ Archer anskaffas
• Nytt artilleri till de tre brigaderna
• Ett enkelt buret luftvärnssystem anskaffas
• Äldre luftvärnssystem tas fram ur förråden
• Marinens fartyg uppgraderas med robotluftvärn
• Nya sjömålsrobotar till nuvarande fem korvetter
• Stärkt ubåtsjaktförmåga hos marinhelikoptrar
• Kvalificerade amfibieförband på Västkusten
• Stridsflyget får robotar för markmål på långt avstånd
• Nya fordon, båtar granatkastare och pansarvärnsvapen till hemvärnet
• Ökade transportresurser för försvaret
Källa: TT, Försvarsberedningen