SD-politikern Richard Jomshof polisanmäldes för hets mot folkgrupp efter att han delat två islamkritiska satirteckningar på X. I samband med detta pausade han sitt uppdrag som ordförande för riksdagens justitieutskott.
Men nu väljer Joakim Zander, chefsåklagare på särskilda åklagarkammaren, att lägga ner förundersökningen, vilket Aftonbladet var först med att rapportera om.
Enligt åklagarens bedömning rör det sig inte om hets mot folkgrupp eftersom bilderna lades ut på det konto som han använder i sin roll som politiker och att syftet var att delta i debatten om migration.
– Sett ur den kontexten så menar jag att den rätt så stora friheten att kunna uttrycka sig i ord och i tryck har företräde, och därför menar jag att det inte föreligger något brott, säger Joakim Zander.
Ville delta i migrationsdebatt
Åklagaren menar att Richard Jomshofs uppsåt med att dela bilderna har spelat en avgörande roll i beslutet att lägga ner förundersökningen.
– Han har uppgett att hans avsikt inte har varit att utpeka samtliga migranter eller invandrare som brottslingar eller våldsverkare, utan hans avsikt har varit att skapa eller delta i en debatt om migration, säger Joakim Zander.
Kan man dela vilken bild som helst då om ens avsikt inte är att begå hets mot folkgrupp?
– Den diskussionen tänker jag inte ge mig in i. Jag har prövat dessa två bilder som Jomshof har delat på X och ingenting annat.
Enligt åklagaren går bilderna att tolka på olika sätt, och därför har uppsåtet och kontexten varit avgörande.
– Det behöver inte nödvändigtvis vara ett uttryck för att samtliga migranter kommer att begå brott, säger han.
Går tillbaka till politiska uppdrag
Richard Jomshof är glad över att förundersökningen läggs ner och säger till SVT att han nu kommer att gå tillbaka till sin roll som utskottsordförande i riksdagen.
– Vi har våra åsikter i viktiga sakpolitiska frågor och vi driver dem hela tiden. Det positiva är att vi har fått en väldigt bra diskussion kopplad till yttrandefriheten och var gränserna för den går, säger Jomshof.
SVT har med hjälp av identitetsmarkörer i bilderna, som signaturer och vattenstämpeln ”Kreately”, kunnat spåra teckningarna till en propagandasajt i Indien.
