Ann Fernholm gästade Plus den 1 maj för att prata barnmat och trenden med snacks och kakor för bebisar.

– Det är väldigt processad mat som nu har letat sig in på barnmatshyllan, säger Ann Fernholm till Plus.

Inför programmet har Plus tagit emot många tittarfrågor om barnmat. Alla frågor fick inte plats, så efteråt fick Ann svara på fler frågor från Plustittarna. Nedan hittar du frågor och svar om vår barnmat!

Hej Plus! Majskrokar är extremt kladdiga och fastnar i allt! Hur bra är det för små magar och tarmar?

Ann: – Exakt hur just majskrokar påverkar små magar och tarmar finns det inga studier av. Det är dock en väldigt processad form av mat. När mat processas går generellt dock en hel del vitaminer och antioxidanter till spillo, dessutom försvinner massor med fibrer. Som säkert är bekant behöver vår tarmflora fibrer för att må bra. Det är därför mycket bättre att ge spädbarn vanlig majs än dessa processade majskrokar.

– Det är också viktigt att vänja barn vid mat av olika konsistens. Barn som dagligen äter välling, klämmisar och majskrokar får inte den konsistensträning de behöver.

Angelica Nicole: Hej, jag undrar varför modersmjölksersättning som sägs vara komjölkproteinfri innehåller vasslepulver. Är inte det mjölk? Min son är allergisk mot mjölk och får därför äta denna ersättning enligt BVC, men den ser ut att innehålla mjölk?

Ann: – Om du läser ingrediensförteckningen på modersmjölksersättning kan det stå ”enzymatiskt hydrolyserat vassleprotein (mjölk)”. Det innebär att man har brutit ner vassleproteinet. När man är allergisk reagerar kroppens immunförsvar på vissa delar av ett protein. Det är lite som när en nyckel sätts i ett lås: immunförsvaret triggas av en speciell struktur. När proteinet bryts ner försvinner de strukturerna. Barnet kommer därför inte att få någon allergisk reaktion, men får ändå i sig de aminosyror som kroppen behöver.

– Vill även tipsa om en intressant ny upptäckt: I vissa modersmjölkersättningar till barn med komjölkallergi finns en mjölksyrabakterie som kallas Lactobacillus rhamnosus GG (den förkortas LGG). Det har visat sig att den bakterien kan bidra till att mjölkproteinallergin läker ut snabbare. Vetenskapliga studier visar att dubbelt så många blir av med sin allergi under första året i livet om de får ersättning som är spetsad med LGG. Dessutom tycks barn som dricker LGG mer sällan utveckla andra allergiska problem, som eksem, nässelutslag och allergisk snuva.

Jag undrar över färgämnen i köpmat. Mun, tallrik och bord blir alltid kraftigt färgat de få gånger barnen fått köpmat. Det sker inte på samma sätt med hemlagad mat?

Ann: – Alla ingredienser som finns i ett livsmedel ska specificeras i innehållsförteckningen och i bebismat finns generellt inga färgämnen. Men jag känner igen problemet: mat som innehåller till exempel tomat och blåbär färgar lätt. När mina barn var små upptäckte jag att galltvål fungerar utmärkt mot många olika fläckar, så länge som de var färska.

Lollo Ahldén, Lidingö: Är vår egen mat alltid bättre? Är en fruktpuré gjord på frukt alltid bättre än en köpt färdig burk eller klämmis-variant?

Ann: – När barn blir 1,5-2 år gamla går de in i ett stadium som kallas neofobi. De blir skeptiska mot mat de inte känner igen. Därför behöver de lära sig att äta riktigt frukt innan de går in i det neofobiska stadiet. En del fruktpuré som finns i burkar och klämmisar är också sötad med juicekoncentrat. Det leder till att barnet lär sig att frukt ska vara väldigt sött, men det är inte all frukt. Bebisar behöver vänja sig vid lite syrligare smaker, exempelvis svenska äpplen eller riktiga hallon som ofta är surare än hallonklämmisar.

Hur länge ska man ge fruktpuré till sitt barn? När ska man börja med att ge riktiga fruktbitar?

Ann: – Av rädsla för att spädbarn ska sätta i halsen ger vi föräldrar också ofta barnen puré för länge. Barn behöver få öva sin munmotorik: hur man gör när man tuggar och sväljer hela bitar mat och den träningen kan gärna börja redan när barnet är sex månader (om barnet verkar redo).

– En viktig del av ätträningen är också att barn får känna konsistensen av olika mat i munnen. Därför är det bättre att du ångkokar äppel- eller päronklyftor mjuka och låter barnet öva på att äta dem, eller så ger du barnet bitar av hel banan, mjuk mango eller kiwi. Bitarna ska vara tillräckligt små så att barnet inte kan sätta dem i halsen, men tillräckligt stora så att barnet kan greppa dem och öva sig att tugga och svälja. Efter ett tag lär sig barn att tugga vanlig frukt, och då behöver du inte köpa de dyra klämmisarna (som dessutom belastar miljön med en massa onödig plast).

Maria Solheim: Hur kan klämmisar hålla sig så länge utan att bli dåliga?

Ann: – Klämmisar har steriliserats, så alla bakterier i dem är döda. Vissa klämmisar påstås innehålla yoghurt, men alla nyttiga mjölksyrebakterier i den yoghurten är döda. Ger du barnet vanlig yoghurt istället, som du köper i kyldisken, kommer tarmfloran att få ett tillskott av yoghurtens mjölksyrebakterier.

– Barnmatstillverkare lyfter gärna det faktum att de har höga krav på råvarorna i sina livsmedel. De innehåller väldigt lite rester av bekämpningsmedel och annat. Men köper du ekologisk och gärna svenskodlad frukt kommer halten bekämpningsmedel vara låg även i dem.

Se hela intervjun med Ann Fernholm i Plus i SVT Play