Vad innebär detta egentligen?
Förslaget om höjda avgifter aviserades redan i vintras, när en skatt på finanssektorn drogs tillbaka. Från och med nästa år ska bankerna betala högre avgifter till den svenska staten. Resolutionsavgiften kommer att höjas med tre miljarder och sedan trappas av från 2019.
Samma år kommer det samlade uttaget från banksektorn, resolutionsavgift och bankskatt, uppgå till tio miljarder kronor årligen fram till slutdatumet 2025. Då beräknas resolutionsfonden uppgå till 3 procent av de garanterade insättningarna. Därefter räknar regeringen med att ha en bankskatt på plats.
– Men det är oklart om regeringen kommer att ha majoritet för en sådan skatt, säger SVT Nyheters ekonomireporter Knut Kainz Rognerud.
LÄS MER: Regeringen går vidare med höjning av avgifter för banker
Varför höjs avgifterna?
Bankernas inbetalningar går direkt till riskreserven. Pengarna skulle användas av staten om man vid en ny finanskris skulle behöva gå in och rädda bankerna.
– Argumentet är att en sådan händelse skulle innebära stora kostnader för skattebetalarna och att det därför är rimligt att bankerna är med och tar ansvar för marknaden genom att bygga upp en sorts buffertfond, förklarar Knut Kainz Rognerud.
Regeringen menar att vi bör bygga upp reserven i ”goda tider” som dessa och föreslår att resolutionsavgiften trappas ner i takt med införandet av en bankskatt.
Vilka är kritiska och varför?
En häftig debatt har förts sedan förslaget lyftes.
– Kritikerna menar att en avgiftshöjning i själva verket är en förtäckt bankskatt. Bankerna menar också att avgifterna är alldeles för höga och slår mot deras vinster, säger ekonomireporter Knut Kainz Rognerud.
Storbanken Nordea har hotat med att flytta sitt huvudkontor till Danmark eller Finland för att slippa omfattas av avgifterna. Regeringen uppger dock att bankskatten kommer att utformas så att banker måste betala även om man flyttar huvudkontoret utomlands.
LÄS MER: Alla vill minska ränteavdragen – utom S och M
Räcker pengarna?
Enligt regeringen gör det det. Finansminister Magdalena Andersson (S) poängterar att utöver resolutionsfonden så finns det även kapitalkrav på bankerna.
– Sverige har höga krav jämfört med andra länder. Det är regeringens ansvar att skydda skattebetalarna vid en kris, säger Andersson till TT.