• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: Johan Nilsson/TT

Gåtan Sverige – polisen har svårt att förklara gängskjutningarna

Uppdaterad
Publicerad

Vi lever i ett av Europas mest välmående länder. Trots det är det tio gånger vanligare med dödsskjutningar bland unga män i Sverige än i Tyskland. En siffra som polisen själv har svårt att förklara. Men kommissarie Gunnar Appelgren vid Stockholmspolisen har en teori.

– Det handlar om den svenska paradoxen, säger han.

Tyskland och Sverige är två länder som liknar varandra både socialt och ekonomiskt. Trots det visade forskning som presenterades förra året att risken är betydligt större att dödas i en skjutning i Sverige jämfört med Tyskland för män som är 15-29 år.

Jämförelsen kan göras även med våra nordiska grannar – Sverige sticker ut.

Så varför ser det ut så här? Vi ställer frågan om varför det dödliga skjutvapenvåldet bland unga män är vanligare i Sverige än övriga Norden till tre välmeriterade poliser – och den visar sig vara svår att svara på.

– I Göteborg har vi stora förorter och jag anser också att vi har skurit i den sociala delen. Det gör att man får ett utanförskap i olika områden. Det handlar inte bara om de poliser som jobbar där utan polisen i stort, alla är emot oss, säger Sören Angbo, spaningsledare grova brott vid polisregion Väst.

”Den frågan ställer många sig”

Patrik Andersson är underrättelsechef för polisregion Syd:

– Den frågan ställer många sig. Danmark, som ligger närmast oss, hade ganska mycket skjutningar förra året. Köpenhamn är en större stad men det var nästan i paritet till Malmö. Men det var inte med dödlig utgång på samma sätt. Varför vi har fler skjutningar i Sverige vet jag faktiskt inte, säger han.

Den svenska paradoxen

Gunnar Appelgren är kriminalkommisarie i Stockholm och samordnar forskning kring skjutvapenvåld samt arbetet i de särskilt prioriterade områdena. Han talar om den svenska paradoxen.

– Generellt sett leder Sverige i EU när det kommer till välfärd och det gäller såväl ekonomisk utveckling som arbetsförhet och liknande. Men det gäller bara 94 procent av Sveriges befolkning. 6 procent har fått det väsentligt sämre. Det fria skolvalet, det fria vårdvalet och andra saker har lett till ett väldigt ekonomiskt och strukturellt problem för de som lever i särskilt utsatta områdena. Däri ligger den svenska paradoxen, säger han och fortsätter:

– Det här är ingenting vi orkar hantera. Det vi ser nu är att en liten promille bland de här 6 procenten som inte känner sig delaktiga har börjat skjuta och agera på ett sådant sätt att det påverkar övriga 94 procent av befolkningen. Här måste vi kraftsamla och skapa förutsättningar för de som verkar i de här områdena.

Spelar det här in i när man gör en jämförelse med övriga Norden?

– Jag tror att det spelar in. Sedan kan det nog spela in hur vi finns rent geografiskt. Vi har en bro som kommer rakt in i oss där man smugglar vapen och narkotika. Sedan sprids det ut via Sverige in i Norge eller upp vidare till Finland, säger Gunnar Appelgren och fortsätter:

– Däremot är det lite knepigt att se varför vi inte har handgranatsproblematiken i Danmark och Tyskland. Danmark har ju problem med skjutningar, framför allt i Köpenhamn, och de har lite samma resonemang utifrån sina utsatta områden.

Blickar man mot Tyskland påminner situationen där om hur det såg ut i Sverige för 15 år sedan med starka mc-gäng och kriminella klaner som ”höll ordning och reda”, enligt Gunnar Appelgren. Han menar att Tysklands tuffa vapenlagar också kan spela in.

– Det finns också en kulturell del, att ha ett vapen som kriminell är inte lika viktigt i Tyskland som det är i Sverige och USA. Men det börjar hända någonting med de unga i de tyska förorterna unga.

”Man avslutar med att kasta en handgranat”

Gunnar Appelgren menar att det finns anledning till självkritik.

– För 15 år sedan var grov organiserad brottslighet, GOB, det politiska och polisiära värdeordet. Vi hade särskilda enheter som jobbade mot mc-gäng, jugoslaviska restaurangmaffior, estniska rånarligor och allt vad vi kallade dem. Det som brusade i förorten var inte grov organiserad brottslighet så det brydde vi oss inte så mycket om, det där fick någon annan hantera, säger han och fortsätter:

– Sedan växte det här så starkt. Vi såg inte vad som kom innan det var försent.

Har våldet i Sverige blivit grövre?

– Ja, mycket grövre. Man skjuter för att döda helt klart när man skjuter med automatvapen genom kroppen på folk på det där sättet. Men man gör också olika typer av budskap. Det är ett övervåld i vissa av våra utredningar. Man skjuter inte bara när de ligger utan man avslutar med att slänga en handgranat på dem också. Det är en markering som säger att jag kommer åt dig var jag vill och jag gör precis vad jag vill med din kropp. Tyvärr har det blivit extremt våldsamt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.