Liberal eller konservativ? Kanske bestämdes det redan när du blev till. I en ny australiensisk studie publicerad i Journal of Politics har forskarna hittat tre områden på kromosom två, fyra och nio som uppvisar systematiska samband med liberala respektive konservativa attityder.

Hjärnröntgen för att se ideologiska skillnader

Studien har blivit en stor snackis i statsvetarvärlden och visar att intresset för biologiska förklaringar även har nått det området.

-Man gör hjärnröntgen och försöker se om det finns nåt samband mellan vilka ideologiska värderingar vi har och våra gener och om vår amygdala i hjärnan är större eller mindre, säger svenske statsvetaren Henrik Oscarsson som läst några av studierna på området.

Känsliga lutar åt konservatism

Intresset är stort och det finns fler studier på området. Forskare har till exempel också sett tecken på att de gener som styr vår politiska uppfattning är relaterade till de som reglerar rädsla, oro och till och med val av partner.

Detta stöds även av en amerikansk studie från 2008. Den visar att människor som reagerar starkt på plötsliga ljud och hotfulla bilder också stödjer dödsstraff, en stor försvarsbudget, patriotism och Irak-kriget. De som inte är lika känsliga för ljud och ljus tenderar däremot att föredra en liberal invandringspolitik, pacifism, bistånd och tuffare vapenlagar.

”Svaga effekter”

Men samtidigt visar resultatet från den australiensiska studien att generna ändå betyder förhållandevis lite. Statsvetaren Henrik Oscarsson förhåller sig än så länge ganska skeptisk:

-Det är ju väldigt, väldigt svaga effekter. Så om man vill förklara exempelvis partival så är det mycket bättre att fråga vad någon jobbar med, vilka de umgås med eller vad de har för utbildning. Det har mycket större förklaringskraft än att gräva i generna, säger statsvetaren.

Så någon vaccinering mot socialism eller medicin som botar konservatism verkar inte aktuell än på ett tag.

Jeanette Larsson

jeanette.larsson@svt.se