I studien har forskarna intervjuat 30 barn från en förskola där normmedveten pedagogik tillämpas och 50 barn från tre kontrollförskolor i samma område i Stockholm.
Exempel på pedagogiska grepp som används vid genusneutrala förskolor är användandet av det könsneutrala pronomenet ”hen” och att undvika att behandla barnen på ett traditionellt könskodat sätt, till exempel genom att inte ge flickorna komplimanger för deras kläder.
En av dem som utförde studien var psykologen Anna Ivegran.
– Självklart gick vi in med ett öppet sinne, men vår hypotes var att det skulle finnas en skillnad, studien gjorde vi för att belägga detta, säger hon.
Ett erkännande
Intervjuerna som studien bygger på innehöll bland annat frågor om vem barnet helst vill vara kompis utifrån utseende och stereotyper.
– Vi visade bilder på exempelvis en leksaksbil, sedan fick barnen välja om de trodde att en flicka eller pojke skulle vilja leka med leksaken.
– På de könsneutrala förskolorna så kunde vi se att barnen var mindre stereotypa i sina val än på de vanliga förskolorna, säger Anna Ivegran.
Intervjuade barnen
Studien genomfördes redan för fyra år sedan, men den får nu internationell uppmärksamhet då den publiceras i i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology.
– Det är jätteroligt och ett erkännande för studien, säger Anna Ivegran.
Eftersom genusneutrala förskolor är relativt ovanliga i Sverige var urvalet i studien litet. Trots att effekterna som forskarna observerat är statistiskt säkerställda så för ändå en liten studie med sig ett visst mått av osäkerhet.
Slutar inte att använda kön
Ben Kenward, gästforskare på Barn- och Babylabbet vid Uppsala universitet och lektor i psykologi vid Oxford Brookes University förklarar att enbart könsneutral pedagogik inte leder till att barnen slutar använda kön för att kategorisera människor.
– Men det minskar deras tendenser att välja bort människor baserat på kön och att göra könsstereotypiska antaganden. Det här kan bredda barnens möjligheter för framtiden, säger han.