I maj beslutade EU-domstolen att enskilda personer kan ha rätt att få vissa sökresultat om sig själva borttagna från sökmotorer som Google.
Mattias Goldmann, som är vd på tankesmedjan Fores, sade en gång i en klimatdebatt att det var lika illa att förneka klimathotet som att förneka förintelsen – ett uttalande han ångrat sedan dess. För att testa den nya EU-domen bad han Google ta bort en länk till det påståendet. Och det gjorde de, men han menar att det borde de inte ha gjort.
”Det var ju sant”
– Det fanns tre goda skäl för Google att vägra ta bort den här informationen om mig. För det första var det ju sant att jag hade sagt det, för det andra var det relevant eftersom det är just de frågorna jag jobbar med och för det tredje är jag en publik person. Så jag tänkte att de borde säga nej. Men jag ville testa hur stor chans är det att även sådant som är sant och relevant om publika personer raderas, säger Mattias Goldmann.
– Det var faktiskt sjukt enkelt. Det tog max fem minuter, det kostade ingenting och nu är det borta. Det fanns ett kort formulär att fylla i och nyligen kom svaret från Google att de hade tagit bort referensen till klippet i sökmotorn. Någonstans ute i cyberrymden finns det ju fortfarande kvar, men man kommer inte att hitta det om det inte finns på sökmotorerna, säger han.
Google: Vi var ganska förvånade
Google skulle helst slippa den här frågan helt:
– Vi kan väl säga att vi inte direkt välkomnade domslutet när det kom och det var ganska förvånande för oss. Men med det sagt – det kom från högsta juridiska instans i EU-domstolen, vi har ingen möjlighet att överklaga det och vi försöker ta oss an det så genomtänkt och ansvarsfullt som möjligt, säger Gustaf Brusewitz, kommunikationschef på Google i Norden.
Hittills har Google totalt i Europa fått in uppemot 160.000 förfrågningar om att ta bort information, varav cirka 5.000 i Sverige. Ungefär 40 procent har godkänts och länkarna har tagits bort från sökmotorn. Företaget har anställt ett team av jurister som sitter och avgör varje enskilt fall.
”Rimligt att ta bort tonårsfyllan”
– Många menar att borde få ha rätt att glömma saker. Den pinsamma tonårsfyllan, det där hånglet som man ångrar, den där dumma saken som man sa om någon kompis – allt det är rimligt att man kan ta bort. Men i mitt fall handlade det om saker som var sanna och relevanta. Jag är övertygad om att många rasister och främlingsfientliga inför valet i höstas skulle ha velat radera bort en del saker som var för viktiga journalister, för väljare och för samhället, säger Mattias Goldmann.
Makthavares lik i garderoben har ett allmänintresse som Google ska väga in i sina bedömningar.
”Kanske en roll Google inte ska ha”
– Balansgången mellan den enskildes rätt till integritet eller rätt att bli glömd, i förhållande till allmänhetens rätt till information och kännedom – den tycker vi kanske väger över lite till förmån för det förstnämnda. Och det är kanske också en roll som inte Google ska ha, att bedöma vilken typ av innehåll som bör finnas på nätet och inte, säger Gustaf Brusewitz.
Flera stora mediebolag som BBC, The Guardian och The Telegraph har valt att upprätta särskilda arkiv för det som sökmotorerna nu döljer. Och kanske är en ny EU-förordning på gång med tydligare lagstiftning. Frågan behandlas just nu. Men tills dess är det upp till var och en att kontakta sökmotorerna.
Agenda söndag 2 november kl 21.15 i SVT2. Se programmet här.