De småskaliga yrkesfiskarna vid Gute Fisk på Gotland vill att Livsmedelsverket ska börja testa magrare fisk. Foto: Cornelia Schauermann/SVT

Gotlandsfiskare kritiska mot hur Livsmedelsverket mäter gifthalt i Östersjöfisk: ”Gemene man tror all fisk är giftig”

Uppdaterad
Publicerad

Fisk i Östersjön innehåller fortfarande höga halter giftiga ämnen och ska inte ätas mer än tre gånger per år för vissa riskgrupper. Samtidigt menar småskaliga fiskare, som gör egna tester på sina fångster, att Livsmedelsverkets resultat blir missvisande eftersom myndigheten enbart testar fetare fisk.

Östersjön fortsätter att vara ett skört innanhav. Havet har under decennier utsatts för övergödning, överfiske och förorenande miljögifter. Samtidigt har införda bestämmelser på EU-nivå försökt mildra de dystra konsekvenserna för havet.

Bland annat förbjöds de hälsovådliga gifterna dioxiner och PCB på 70-talet. Sedan dess har gifthalterna sakta minskat. Än dock finns de kvar i den feta fiskens fettvävnad. 

– Jämför man lax från Östersjön med lax från Atlanten, har tyvärr vår Östersjölax väldigt mycket högre halter, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog vid Livsmedelsverket. 

”Gemene man tror all fisk är giftig”

Fet fisk från Östersjön ingår i myndighetens provtagningsprogram.

De småskaliga yrkesfiskarna vid Gute Fisk på Gotland vill att Livsmedelsverket utökar sin provtagning.

– Det hade varit bra att ha lite kontinuerlig kontroll. Gemene man tror all fisk från Östersjön är giftig. Men flundra, piggvar och id har så låg fetthalt att dioxin och PCB inte är någon fara i den fisken, säger Johannes Klingvall, yrkesfiskare vid Gute Fisk.

”Kostråd för att man inte ska få i sig för mycket”

Dessutom skiljer sig gifthalterna åt regionalt i Östersjön. På Gotland provtar yrkesfiskare i samråd med föreningen Hushållningssällskapet såväl fet fisk som mager. 

– Alla prover vi har tagit på fisken här, även sill och skarpsill, visar att vi inte kommer upp i EU:s gränsvärden, säger Johannes Klingvall. 

– Jag har full förståelse för att man tycker att man ligger så långt ifrån gränsvärdet. Problemet är att vi behöver ha kostråd för att man inte ska få i sig för mycket, säger Emma Halldin Ankarberg vid Livsmedelsverket.

Testar slumpvis en gång per år

Livsmedelsverket ägnar sig åt riskbaserad kontroll. De testar feta fiskarter slumpvis i Östersjön en gång per år. Trots kritiken finns inga planer på att utöka provtagningen så att den innefattar mager fisk.

–  Vi är noga med att berätta om exakt vilka fiskarter vi provtar. Sen ska man komma ihåg att dioxinkontroll är en väldigt dyr verksamhet, säger Emma Halldin Ankarberg.

– Den här floskeln om att vi ska värna om det småskaliga kustnära fisket håller på att älska ihjäl oss. Att vi ska värna om någonting men som myndigheterna inte vill för det är så svårt att kontrollera, säger Johannes Klingvall.

Miljögifterna dioxin och PCB

De långlivade organiska miljögifterna dioxin och PCB:s skadliga effekter på hälsan upptäcktes på 60-talet. Dioxin är en organisk miljöförorening som uppstår vid sopförbränning och klorgasbildning vid exempelvis tidigare pappersbruk i Sverige. PCB är en industrikemikalie som använts i transformatorer och fogmassor i hus. 

Riskgrupper

Människor får i sig gifterna via maten. De finns i fet Östersjöfisk, kött och mejeriprodukter.

Den som vill bli gravid i framtiden, barn, ungdomar, gravida och ammande ska inte äta fet Östersjöfisk mer än 2 – 3 gånger per år, enligt Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Övriga rekommenderas äta fet fisk från Östersjön högst en gång i veckan.

Fiskar att se upp för

  • Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Även lax som är fångad i älvarna omfattas av kostråden.
  • Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken.
  • Vildfångad sik från Vänern och Vättern
  • Vildfångad röding från Vättern

Källa: Naturvårdsverket, Livsmedelsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.