Idén att fira mors dag har sitt ursprung i USA. I Sverige infördes dagen på initiativ av författaren Cecilia Bååth-Holmberg år 1919, med syfte att hylla hemmafrun i en ny modern tid som grundades på kärnfamiljen.

Mor skulle enligt instruktionen firas med rara barn, blomsterkvast och ledighet från hushållsarbete – en uppgift som hon alla andra dagar förväntades ta sig an till hundra procent.

Den kvinna som hyllades levde således sitt liv i hemmet och tog främst hand om barn och man. Så här såg hennes tillvaro ut i Sverige år 1919:

Gift blev omyndig

När mors dag infördes var gifta kvinnor i Sverige inte myndiga. Alla ogifta kvinnor blev myndiga vid 21, men den som gifte sig fick inte bara en äkta make utan även en förmyndare.

En förändring kom till stånd först 1921, då alla kvinnor blev myndiga vid 21 års ålder – oavsett civilstatus.

En mor utan röst

Den lyckliga varma husmodern må ha trivts i sitt hem, men utanför väggarna hade hon inte mycket att säga till om innan år 1919. Samma år gick nämligen förslaget om kvinnlig rösträtt igenom i kammaren.

Det dröjde dock ytterligare två år innan det faktiskt hölls ett val där landets kvinnor kunde använda sin likvärdiga rösträtt för första gången.

Karriär och arbetsliv

Nej, här fanns inte lika mycket att välja på för dåtidens kvinnor som i dag. I de fall som kvinnan inte gifte sig och fick barn – eller råkade vara lantbrukarhustru – så var alternativen tämligen begränsade.

Exempelvis vissa pedagogiska samt omvårdande arbeten, och den växande industrialiseringen liksom företagande erbjöd kvinnor möjlighet till egen försörjning.

Rättigheter växer fram

Men så, vid 1925 utökades kvinnors möjligheter att få statliga tjänster. Först 1939 förbjöds arbetsgivare att avskeda kvinnor som gifte sig eller skaffade barn. Först 1927 fick kvinnor rätt att gå på statligt läroverk – det vill säga gymnasium.