Det finns en oro att mark och grundvatten ska förorenas om det blir en gruvdrift här. Därför engagerar sig allt fler skåningar i proteströrelsen Vetonu, som leds av bland annat abbedissa Moder Christa och greve Carl Piper. Foto: Rebecca Randhawa/Johan Meurlin

Greve och nunna leder proteströrelse mot gruvplaner på Österlen

Uppdaterad
Publicerad

För en förnyelsebar energiomställning krävs mer batterimetaller. Över hela Sverige letar mestadels utländska bolag efter de värdefulla mineralerna. Men många är också oroliga att nya gruvor kommer att skada naturen. På Österlen har en proteströrelse mot planerna att bryta vanadin – mitt i det grönskande landskapet – vuxit sig stark.

I den bördiga jordbruksmarken på Österlen i Skåne har ett brittiskt prospekteringsbolag fått tillstånd att leta efter mineraler på en yta större än Stockholms kommun. Mineralerna finns i bergarten alunskiffer, som också innehåller tungmetaller som bly och uran.

Möte med protestgruppen Vetonu. De vill stoppa gruvplanerna på Österlen. Foto: Rebecca Randhawa/SVT

Det finns en oro att mark och grundvatten ska förorenas om det blir en gruvdrift här. Därför engagerar sig allt fler skåningar i proteströrelsen Vetonu, som leds av bland annat abbedissa Moder Christa och greve Carl Piper. De har fått in över 12 000 namnunderskrifter mot gruvplanerna.

Abbedissa Moder Christa på Mariavalls kloster vill att naturen bevaras som den är. Foto: Rebecca Randhawa/SVT

– Vi har fått uppgiften att förvalta världen av Gud. Vi måste vara väldigt försiktiga och inte förstöra, säger abbedissa Moder Christa.

Moder Christa träffar bonden och markägaren Sandra Lindström, som skrivit under namninsamlingen. I Skåne har även rörelsen stöd av LRF och flera lokala politiker.

Bonden Sandra Lindtström och Moder Christa är båda aktiva i proteströrelsen Vetonu. Foto: Rebecca Randhawa/SVT

– Bara 200 meter från vårt hus har de fått tillstånd att provborra. Vad ska hända med vår betes- och jordbruksmark?, undrar Sandra Lindström oroat. Hennes familj har brukat marken här i flera generationer.

– Österlen är ju Sveriges skafferi. Om vår mark blir förorenad påverkar det landets matförsörjning.

“Världens miljövänligaste gruva”

Klimatomställningen från fossilt bränsle till förnyelsebar energi har lett till en explosionsartad efterfrågan på vanadin och andra sällsynta metaller, som kan användas i uppladdningsbara batterier. Sverige tros ha fyndigheter i världsklass och flera prospekteringsbolag, i huvudsak utländska, har fått undersökningstillstånd. I Skåne handlar det om ett brittisk bolag, Scandivanadium.

Alex Walker är delägare till prospekteringsbolaget Scandivanadium. Foto: SVT

– Vi vill bygga världens miljövänligaste gruva. Det här är mitt sätt att försöka rädda klimatet, säger australiensaren Alex Walker, som är delägare.

Men om ni  inte lyckas med det, kommer ni sluta då?

Absolut. Det finns inte en chans att vi kommer fortsätta om vi inte kan genomföra det här på ett miljövänligt sätt.

Alex Walker har jobbat länge inom gruvindustrin men sa upp sig från ett välbetalt jobb i London för att leta efter metallen vanadin på Österlen. Företaget har sökt tillstånd att provborra maximalt 125 meter under marken, men enligt företaget kommer man endast att leta efter vanadin i det översta skiktet av alunskifferformationen om verksamheten drar igång.

Scandivanadium tror att Österlen bär stora fyndigheter av vanadin, men deras undersökningstillstånd avser också järn, bly, zink, koppar, guld och silver. Företaget hade i sin ursprungliga ansökan även med uran, men från augusti 2018 är uranbrytning förbjuden i Sverige. Men proteströrelsen Vetonu vill stoppa uranutvinning, även när uran är en biprodukt, som i till exempel alunskiffer.

Protester över hela landet

Flera protestgrupper anslöt till en demonstration på Sergels torg under lördagen. Foto: Margarita Kradjian

Det är inte bara på Österlen som röster höjs mot planer på mineralutvinning. Under lördagen genomfördes en protest på Sergels torg i Stockholm med protestgrupper från hela landet. De vill ändra minerallagen så att det bland annat inte går att bryta i alunskiffer.

Enligt Januariavtalet ska regelverket för när utvinning av mineraler får ske från alunskiffer skärpas 2022.

“They just talk bullshit”

Greve Carl Piper från proteströrelsen i Skåne tror inte att det går att bygga en miljövänlig gruva.

– They just talk bullshit, säger greven och socialdemokraten Carl Piper. Han litar inte på prospekteringsbolagets klimat- och miljöambitioner.

Greve och miljöaktivist  – Carl Piper på Christinehofs slott. Foto: Rebecca Randhawa Bergmark/SVT

Greve Carl Pipers släkt blev en gång i tiden förmögen på brytning av alunskiffer. En produktion som pågick fram till början av 1900-talet. Enligt Carl Piper tog naturen skada av tungmetallerna.

I dag har greven anlagt en ekopark på sina marker och han vill aldrig mer se gruvbrytning på Österlen. Han är rädd att en framtida gruva kan förorena marken och nämner miljöskandalen i den finska gruvan Talvivaara som ett exempel.

Se hela reportaget i Agenda, SVT2 kl 21.15

Det här är vanadin

• Vanadin är ett metalliskt grundämne i periodiska systemets grupp 5, besläktat med niob och tantal med det kemiska tecknet V.

• Vanadin är vida spritt i jordskorpan i låga halter och koncentrerade förekomster är ovanliga. Metallen förekommer endast i kemiska föreningar, oftast tillsammans med syre eller svavel.

• Vanadin fås även i samband med utvinning av uran ur carnotit, och metallen finns i järnmalmer, där den följer titan och fosfor.

• Världens samlade reserver av vanadin beräknades 1989 till omkring 18 miljoner ton, av vilka Sydafrika hade 47 procent, Sovjetunionen 25 procent, USA 13 procent och Kina 10 procent.

• Vanadinhaltiga järnförekomster finns i Norge, Finland och Sverige.

• Omkring 80 procent av det vanadin som produceras används som legeringsmetall, huvudsakligen i form av ferrovanadin i stålindustrin. Vanadin används som legeringsämne i stål för att ge hög hållfasthet, seghet och hårdhet.

• Prospekteringsbolaget Scandivanadium tror att Skåne har vanadinfyndigheter i världsklass i det översta skiktet i alunskifferformationen. Bergarten alunskiffer definieras som en svart skiffer rik på organiskt material. Sedan länge är det känt att den även innehåller en mängd andra kemiska element. Förutom vanadin uppvisar den även relativt höga halter av svavel, uran, bly, krom och koppar. Även relativt höga halter av arsenik och kadmium samt nickel har påvisats i vissa nivåer i alunskifferformationen

Källor: Nationalencyklopedin, Scandivanadium, SGU

Det här säger minerallagen

I Sverige kan den som har förutsättningar att undersöka eller bryta en mineralfyndighet beviljas tillstånd att göra så enligt minerallagen, oavsett vem som äger marken. Minerallagen har också den viktiga funktionen att utifall det finns flera olika intressenter avgöra vem som ska ges företräde till fyndigheten, och rätten att utvinna den. Mer om minerallagen kan du läsa här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.