Hur dyr blir plastkassen?
Punktskatten är tre kronor på plastbärkassar och 30 öre per ”fruktpåse”, det vill säga tunnare plastpåsar som är mindre än sju liter.
Det är tillverkare och importörer som ska betala skatten på plastkassarna. Men branschorganisationen Svensk Handel menar att det i slutändan är konsumenten som får ta den ökade kostnaden för butikerna och beräknar att priset för en plastkasse blir sex-sju kronor.
Varför genomförs plastskatten?
Skattehöjningen är en del av regeringsuppgörelsen mellan S, MP, C och L.
Bakgrunden är att EU 2015 beslutade att medlemsstaterna ska reducera förbrukningen av plastbärkassar till 40 tunna plastpåsar per person och år senast 2025. Naturvårdsverket uppskattade 2018 att genomsnittssvensken använder 102 plastkassar per år.
Det övergripande målet med plastskatten är att minska nedskräpningen i naturen och haven. Regeringen anser att Sverige har ett ansvar att bidra till minskad nedskräpning globalt även om problemen inte är lika stora här som i Medelhavet och i världshaven.
Regeringen beräknar att plastskatten efter införandet i maj ger intäkter på 2,1 miljarder kronor för 2020 och därefter 2,7 miljarder årligen.
Vad säger kritikerna?
Regeringens förslag har kritiserats på bred front.
Konjunkturinstitutet, som varit en av remissinstanserna, anser inte att regeringen har belagt att plastkassar påtagligt bidrar till nedskräpningen.
Svensk Handel kallar plastskatten för symbolpolitik som saknar miljönytta. Branschorganisationen menar att det inte finns ett allvarligt problem med nedskräpning av plastpåsar längs med svenska stränder och i naturen. Svensk handel kritiserar även att förslaget inte gör skillnad på plastpåsar tillverkade av fossila bränslen och kassar tillverkade av förnyelsebar plast som är lätta att återvinna.
Oppositionspartierna M och SD kritiserar förslaget och hävdar att det bara handlar om att öka statens intäkter. Partierna menar att skatten blir en extra kostnad på hundratals kronor som drabbar barnfamiljer i hög grad. Även M och SD ifrågasätter miljönyttan. Om avsikten med skatten är att minska klimatpåverkan borde även papperskassar och tygpåsar, som också utsätter miljön för stor påverkan, beskattas, menar partierna.
Vilken påse är mest klimatsmart?
Debatten om bärkassars klimatpåverkan gäller också vilket material som egentligen är mest klimatsmart. Men hur ska man tänka som konsument? Åsa Stenmarck, avfalls- och resursexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, reder i klippet nedan ut vilken typ av bärkasse som är bäst för miljön beroende hur man använder dem.
