Svensk lagstiftning har tydliga gränser för vad som får sägas vid marknadsföring av produkter som ska hjälpa mot sjukdomar. I praktiken får en försäljare inte påstå att någonting som säljs i en normal hälsokostbutik hjälper mot en svår sjukdom som Alzheimers.
Ändå är det just det som sker i hälften av de 30 butiker som SVT Nyheter besökt med dold kamera. Reportern berättar en påhittad historia om att hennes mormor börjat glömma saker, och när butikerna tipsar om olika preparat så frågar hon om de också hjälper mot Alzheimers.
Hälften av butikerna svarar då att något eller några av preparaten skulle hjälpa mot Alzheimers.
Läst berättelse
I en butik rekommenderas gurkmeja som något som ”kan hjälpa till och stoppa litegrann” vid Alzheimers.
I flera butiker kommer tips om kokosfett. En säljare beskriver att hon läst en berättelse om en kvinna som gav kokosfett till sin man, varvid ”han blev mycket bättre” från sin Alzheimers.
I en hel rad butiker framhålls preparat från växten Ginkgo Biloba. I en butik sägs den ”absolut” motverka Alzheimers och rekommenderas i kombination med B12-vitamin ”om man vet att man har lite Alzheimers i släkten”. Ginkgo-preparatet Bio-Biloba får visserligen marknadsföras med formuleringar om att det traditionellt använts mot bland annat minnesbesvär, men inte med påståenden om effekt på Alzheimers, och först sedan läkare konstaterat att man inte lider av någon allvarlig sjukdom.
Demensexpert reagerar
Lennart Minthon är professor vid enheten för klinisk minnesforskning i Lund, och en av Sveriges ledande demensexperter. Han blir bestört över resultatet när SVT spelar upp butikernas svar.
– Jag är fullständigt beklämd. Man måste kunna ställa krav på butikspersonalen, de står över kunden. Det är mycket förvånande att det är ett så dåligt resultat.
Lennart Minthon berättar också att man genom åren haft stora förhoppningar om att hitta botemedel mot Alzheimers också bland hälsokostpreparaten, men att inget medel än så länge visat sig hålla vid kliniska studier.
Och även om hoppet finns kvar, så är det i dag inte tillåtet att göra påståenden om effekter på Alzheimers för något av de preparat som finns i en normal hälsokostbutik.
Butiker utan koll
När SVT Nyheter konfronterar butikernas ansvariga med de olagliga påståendena visar det sig att flera inte känner till hur hård lagstiftningen är när det gäller påståenden som görs i butik.
– Har vi inte yttrandefrihet? frågar en butiksansvarig i Västernorrland när SVT ringer upp.
Butiken mejlar senare att man ”skärpt sina rutiner” för att inte göra olagliga påståenden.
En butiksägare i Västerbotten säger först att han inte hävdat att det aktuella preparatet skulle hjälpa mot Alzheimers.
Fast du svarar ”absolut” när hon frågar om det hjälper mot Alzheimers?
– Ja, det var väldigt dumt sagt.
”Vi är alla människor”
Örtagubben är ett företag med en webbshop och två butiker i Stockholm. Där får SVT:s reporter höra att kokosolja skulle skydda om mormor skulle ha drabbats av ”det värsta”, Alzheimers.
Butikschefen Katja Mosbach säger att man inte rekommenderar sin personal att göra sådana påståenden, men att det samtidigt är förståeligt att personalen vill hjälpa en kund som kommer in med problem.
– Vi är alla människor. Om en trafikpolis kör efter en människa i trafiken så kommer man förr eller senare att begå ett brott. Det är samma sak här, man vill hjälpa till, och det kan bli fel.
SVT Nyheters granskning av hälsokostbutikerna fortsätter. Mejla gärna våra reportrar med tips och synpunkter.
Så gjordes undersökningen
- SVT är mycket restriktivt med att använda dold kamera. Metoden används endast då allmänintresset är stort i kombination med att det inte finns andra sätt att dokumentera ett problem.
- Lagen är tydlig med vad man får säga i en hälsokostbutik, och branschens officiella hållning är att man givetvis inte säger något man inte får. Men SVT hade starka indikationer på motsatsen och beslutade undersöka hur det ser ut i verkligheten.
- SVT Nyheters reporter Malin Ottander utrustades med dold inspelningsutrustning och besökte 30 hälsokostbutiker runt om i Sverige. Vid varje besök använde hon samma påhittade scenario för att vi på ett systematiskt sätt skulle kunna jämföra butikernas svar och beteenden.
- Scenariot med en mormor som har börjat glömma viktiga saker, och fortsatta frågor om oro för Alzheimers, hade konstruerats i samråd med professor Lennart Minthon. Han är en av Sveriges ledande demensforskare och har också fått kommentera inspelningarna efteråt.