Det tar i genomsnitt sju år för en invandrare att få jobb i Sverige. För att korta den tiden sjösatte regeringen för fyra år sedan sitt stora flaggskepp – etableringsreformen, där Arbetsförmedlingen fick ansvaret i stället för kommunerna.

Men Sverige är fortfarande sämst bland industriländerna på att ge jobb till invandrare. I en lista över skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda ligger Sverige sist. En förklaring är att vi i jämförelse har relativt liten arbetskraftsinvandring men stor flyktingmottagning.

Sahr Kumba från Sierra Leone längtar till våren när han äntligen ska få jobba i skogen. Han är besviken på tillvaron som sysslolös i Sverige och han tänker på  kompisarna som åkte till andra länder.

– Australien, USA, England, Kanada... Min kompis, så fort han åkt iväg fick han jobb. Det spelar ingen roll vad för jobb, han fick ägna sig åt något meningsfullt, säger Sahr Kumba.

Fick hjälp av svensk familj

Sahr Kumba har fått hjälp av landsmannen Maurice Mattar i Lycksele som vet hur svårt livet som nyanländ kan vara. För 13 år sedan var han själv ny i Sverige – men han hade tur.

– Jag träffade en svensk familj som visade mig hur man ska söka jobb, vem man ska prata med och hur samhället fungerar. Det har hjälpt mig väldigt mycket och det är jag tacksam för, säger han.

På ledig tid från jobbet som gruvarbetare driver Mattar sitt eget integrationsprojekt, försöker hjälpa flyktingar – oftast afrikaner – med att förklara hur det svenska samhället fungerar. Till sommaren fixar han skogsarbete.

”Skogarbete bra att börja med”

– Det är ett väldigt bra jobb att börja med. Men behöver inte kunna språket för att jobba i skogen. Att vara i Sverige i flera år och inte göra någonting är väldigt jobbigt, säger han.

Maurice Mattar hinner inte hjälpa alla som ringer och de engagerade svenska familjerna är sällsynta.

Det samhället erbjuder är så kallade etableringslotsar – privata företag som några timmar i månaden ger sina kunder rådgivning.

Skeptisk till lotssystemet

Integrationsforskaren Lena Schröder tvivlar på att lotssystemet fungerar som det var tänkt.

– Det är viktigt att den som invandrat får något slags ersättning för det kontaktnät som han eller hon saknar. Men jag har inte sett att lotsarna rekryteras utifrån att de har bra kontakter med arbetsgivare. Det vore bra att ha mera fokus på det, säger hon.

Lotsarna är en viktig del av regeringens så kallade etableringsreform från 2010. Den förde över ansvaret för integrationen av nyanlända från kommunerna till arbetsförmedlingen. Men i Lycksele jobbar kommunen på som vanligt med att försöka få folk i arbete.

”Fungerar under all kritik”

– Vi hade högre förväntningar på att etableringsreformen skulle innebära fler aktiviteter som faktiskt ledde framåt och tog den enskilde närmare arbetsmarknaden. Jag tycker att det fungerar under all kritik, säger Elin Eriksson, som är integrationssamordnare i Lycksele kommun.

Etableringsreformen har kritiserats för att vara dyr och inte få tillräckligt många i arbete. Men på Arbetsförmedlingens huvudkontor är man nöjd.

– Vi kan se att av dem som deltagit i etableringsuppdraget har 27 procent kommit i arbete eller studier. Det tycker jag är ett gott resultat, säger Mathias Wahlsten, integrationschef på Arbetsförmedlingen.

Trots att många utrikes födda har fått arbete lever skillnaden i sysselsättning kvar år efter år jämfört med dem som är födda i Sverige. Medan över 80 procent av de inrikes födda har sysselsättning är det bara drygt 65 procent av de utrikes födda.

”Samhället missar det viktigaste”

Maurice Mattar fortsätter att på egen hand hjälpa flyktingar. Samhället har i alla år missat det viktigaste, menar han.

– Folk som kommer hit vet inte vad som är deras möjligheter och skyldigheter – det är det ingen som berättar. Det är något man måste söka själv och det tar väldigt lång tid innan man kommer på de här sakerna. Under tiden hinner man kanske begå många fel, säger han.

Reportage i Agenda söndag 9 mars kl 21.15 i SVT2. Debatt i studion mellan integrationsminister Erik Ullenhag (FP) och Jonas Sjöstedt, ledare för Vänsterpartiet. Se programmet här och i efterhand här.