Tidigare år har hjärt- och kärlsjukdomar tillsammans med tumörer stått för en klar majoritet av dödsfallen bland svenskar. I år presenteras statistiken för första gången halvårsvis, och gäller för perioden 1 januari till 30 juni 2020. Det handlar om sammanlagt 51 534 avlidna personer som var folkbokförda i Sverige vid dödsfallet.

Covid-19 var den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar och cancer för det inledande halvåret i år, enligt rapporten från Socialstyrelsen.

Dödligheten har ökat

Totalt dog 14 000 personer i hjärt- och kärlsjukdomar under årets sex första månader, 11 600 av tumörer och drygt 5 500 av covid-19.

Sjukdomen har bidragit till att dödligheten bland kvinnor har ökat med 10 procent och 14 procent bland män jämfört med första halvåret 2019. Under april var covid-19 den främsta dödsorsaken bland män och kvinnor.

– Bland männen behöver man gå tillbaka till 2013 och för kvinnor 2017 för att hitta samma nivå på dödligheten, säger Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Den genomsnittliga åldern för dem som avled första halvåret 2020 var för kvinnor, 82,5 år och män 77,6 år – ungefär ett halvt år högre för båda könen jämfört med samma period förra året.

Ingen ökning av självmord

Det fanns en oro för att pandemin även skulle få självmorden att öka i Sverige. Det är inget som syns i den senaste statistiken från Socialstyrelsen.

Antalet självmord uppgick till 611, 437 män och 174 kvinnor. Det kan jämföras med totalt 638 självmord under motsvarande period förra året.

Så görs statistiken

Statistiken från Socialstyrelsen utgår från det dödsorsaksintyg som läkaren skriver efter ett dödsfall. Där fyller läkaren i dödsorsak och vilka sjukdomar som lett fram till döden. Läkaren fyller också i bidragande relevanta sjukdomar eller skador. Sedan kategoriserar Socialstyrelsen dödsorsaken enligt internationella regelverk.

I Folkhälsomyndighetens statistik redovisas antalet personer med bekräftad covid-19 som avlidit, oavsett dödsorsak.