• Tydligare ansvars- och ledningsförhållanden Samordningen av totalförsvaret ska koncentreras till försvarsdepartementet samtidigt som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar helhetsansvar för planering, ledning och samordning av det civila försvaret.

• Etablerandet av ett befolkningsskydd Befolkningsskyddet ska bland annat bestå av personal för att bemanna regionala förstärkningsresurser till räddningstjänsterna och en hemskyddsorganisation i kommunerna samt skyddsrum, andra skyddade utrymmen och planering för utrymning av särskilt utsatta områden.

• Förstärkning av polisen Höjd beredskap och krig kommer att kräva omfattande polisresurser för bevakning av skyddsobjekt och annan samhällsviktig verksamhet. Därför föreslås att polisen förstärks med cirka 1.000 personer senast 2021 och vid utgången av 2025 bör den ha stärkts med cirka 3.000 personer.

• Förstärkt sjukvård Kapaciteten inom den svenska sjukvården måste förstärkas avsevärt i syfte att kunna ta hand om ett stort antal skadade, det kan handla om tiotusentals.

• Förbättrad informations- och cybersäkerhet Cyberattacker utgör ett verkligt hot och systemen för elektroniska kommunikationer är inte anpassade för att hantera påfrestningar vid krig eller krigsfara. Regeringen bör se över samordningen av tillsyn och övervakning av informations- och cybersäkerhet i samtliga civila sektorer.

• Ökad beredskap för livsmedels- och energiförsörjning Säkerställandet av livsmedel, dricksvatten, energi och läkemedel är avgörande för att upprätthålla förmågan inom hela totalförsvaret. Det finns bland annat behov av att lagra vissa varor. Elförsörjningen bedöms få stora begränsningar vid ett väpnat angrepp och man måste planera för oberoende reservkraftförsörjning och ransonering.

Källa: Försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2012–2015”