Det kallas för ”diskussionsunderlag” men rent konkret föreslår kommittén att Sverige delas in i sex stycken storregioner:

Fyra av norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – slås samman till en region som består av 44 kommuner med sammanlagt 880.000 invånare. En vidsträckt region som präglas av stora geografiska avstånd.

Jämnstarka

Gävleborg, Uppsala, Dalarna, Örebro, Västmanland och Södermanlands län slås samman och får tillsammans 1.7 miljoner invånare och 64 kommuner. Störst till invånarantalet blir region Stockholm + Gotland. Där bor i dag 2.2 miljoner människor och denna region förväntas också växa snabbast.

Dessutom placerar kommittén Värmland och Halland tillsammans med Västra Götaland och tillsammans får de drygt 2.2 miljoner invånare och blir därmed folkrikast. Tidigare har det spekulerats att Halland skulle splittras, men så lyder alltså inte förslaget. 

Blekinge bildar storregion tillsammans med Skåne, och därmed upprätthålles historiskt band som sträcker sig ända till 1600-talet, då de två landskapen var en del av Danmark. Invånarantalet blir 1.4 miljoner.

De tre smålandslänen Jönköping, Kronoberg och Kalmar slås ihop med Östergötland, precis i enlighet med förhandstipsen. Invånarantalet blir 1.2 miljoner människor. 

Nödvändig förändring

Enligt utredaren Barbro Holmberg är en omorganisation nödvändig då flera av dagens län inte klarar nutidens utmaningar på egen hand:

– Det handlar om att minska antalet administrativa gränser, som ofta spelat ut sin roll. Dagens indelning är i grunden orättvis. Vi har tre stora regioner (Stockholm/Gotland, Västra Götaland och Skåne – reds anmärkning) och resten av landet som är uppdelat i 18 små län.

Ett av målen med den nya organisationen är att skapa sex stycken jämstarka regioner med ungefär lika många invånare. Dessutom har man vid indelningen tagit hänsyn till den samverkan mellan olika län som finns redan i dag.

Smygtagna bilder

Målet med regionombildningen är att minska byråkratin och förbättra effektiviteten inom framförallt vården, och på många håll blir det stora förändringar. Bland annat kommer ett stort antal landshövdingaposter försvinna och flera residensstäder kommer att förlora sin status. Men vilka som blir vinnare och förlorare i denna process är inget som kommittén tittat på – ännu.

Kommitténs nya karta över Sverige läckte ut i förväg via regionalpolitiker som i smyg tagit foton med sina mobiler och skickat till SVT. Kommittén, som förutom den förra socialdemokratiska migrationsministern Barbro Holmberg också utgjorts av centerpartistiske fd europapolitikern Kent Johansson, har sedan i somras på regeringens uppdrag rest runt i samtliga län och pratat med regionala företrädare för att skapa sig en bild av dagens problem och möjligheter.

Nöjd minister

Civilminster Ardalan Shekarabi (S), säger sig vara nöjd med kommitténs arbete hittills:

– Den här processen har präglats av dialog, ödmjukhet och insyn. Det tror jag är grundläggande för att lyckas med den här viktiga strukturförändring som handlar om likvärdigheten i vårt land.

Oro i Halland och Blekinge

På vissa håll i landet – främst i Halland, de fyra nordligaste norrlandslänen samt Blekinge – har oron varit stor för att de egna länen ska påverkas negativt när de slås samman med andra, angränsade regioner. Människor befarar att sjukvården ska bli sämre, det lokala inflytandet minska och den regionala identiteten gå förlorad.

En oro som utredare Barbro Holmberg har förståelse för:

– Det är en väldigt stor förändring så det vore konstigt om det bara fanns en enda åsikt. Det är också därför vi lägger kartan så tidigt i utredningen, så att människor ska få tid att ta fram underlag och diskutera igenom frågorna ordentligt innan man går vidare, säger hon till SVT Nyheter

Kan bli bråttom

Den regionindelning som föreslogs i dag skulle eventuellt kunna bli verklighet redan 2019, men då måste många bitar falla på plats – och det snabbt, menar Barbro Holmberg.

– Vill man bilda region redan då måste vi utredare lämna ett delbetänkande i juni, så de samtal vi nu tänker ha med regionala företrädare kommer att handla om hur snabbt de vill att reformen genomförs. Annars dröjer det till 2023.

Moderaterna (M) är skeptiska till förslaget om sex nya storregioner.

– Moderaterna tror inte det finns ett folkligt stöd för de här förändringarna. Det måste finnas ett brett stöd över blocken i riksdagen för att så här stora förändringar ska kunna genomföras, säger Konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (M).