Mannen till höger Robert Mathiasson. Till vänster bokhandeln Röda stjärnan. Den lilla statyn föreställer den ryska revolutionens ledare Vladimir Lenin. Foto: Mikael Eriksson/SVT

Här finns de svenska kommunisterna kvar

Uppdaterad
Publicerad

I höst för 25 år sedan föll Sovjetunionen samman. I Västeuropa var det många kommunistpartier som bytte namn. Men det finns fortfarande de som kallar sig kommunister. – Lenin är en av 1900-talets stora politiska tänkare, anser Robert Mathiasson, ordförande i Kommunistiska partiet.

Men om diktaturen och de miljontals som dödades vill man inte gärna tala om i dag.

– Kommunismens grundtankar, ett samhälle där det är arbetarnas och vanligt folks intressen som styr i stället för elitens är det enda alternativ som finns, säger Robert Mathiasson.

Han visar runt i Marx-Engelshuset, partihögkvarteret i centrala Göteborg. Här finns också bokhandeln Röda stjärnan och partitidningen Proletärens redaktion där Jenny Tedjeza är chefredaktör.

– Vi vill spegla de vanliga, arbetande människornas perspektiv. Annan media tar ju nästan alltid elitens och maktens perspektiv, säger hon.

Inga tankar på att överge ordet kommunist

Sedan kommunismens fall i Östeuropa har ordet ”kommunist” för de allra flesta varit ett skällsord. Den förre vänsterpartiledaren Lars Ohly pressades under flera år att sluta använda det begreppet om sig själv. Femton år efter att Vänsterpartiet slutade kalla sig kommunister (1990) gjorde också Lars Ohly det.

Men hos Kommunistiska partiet finns inga sådana tankar. På väggarna hänger affischer i med hammaren och skäran och i Robert Mathiassons bokhylla står en byst av revolutionsledaren Vladimir Lenin.

– Han är en av 1900-talets stora politiska tänkare, säger Robert Mathiasson.

Trots miljontals dödade – ”inget fel på ideologin”

Tiden efter den ryska revolutionen 1917 dödades tiotusentals människor i Sovjetunionen.

– Att revolutionen alldeles efter första världskriget var en ganska tuff period, det är väl ganska givet, är Robert Mathiassons förklaring.

Under de kommande decennierna, under Josef Stalins styre, dödades och mördades miljontals människor. Men Kommunistiska partiet står fast vid att det inte är något fel på ideologin. Felet i Sovjetunionen var att ledarskiktet skaffade sig egna privilegier och lät sig korrumperas, hävdar man.

– Då började man bygga upp en maktfullkomlighet, en toppstyrning som blev ett hot mot hela grundtanken, säger Robert Mathiasson.

Diktatur och väpnad kamp kvar i partiprogrammet

Partiet betonar sina rötter i det kommunistiska arvet och i partiprogrammet finns fortfarande de mest hårdföra formuleringarna från den kommunistiska historien.

Demokratin, såsom den ser ut i Sverige och andra västländer, är absolut inget ideal. Istället förespråkas en ”socialistisk ekonomi” som ska ”spränga den borgerliga demokratins begränsningar”. Den ska gälla också ekonomin, som ska tas över av folket.

Våld är inte uteslutet. Under en ”övergångstid” ska ”borgarklassens diktatur” (alltså dagens samhällsordning/reds anm) ersättas av ”proletariatets revolutionära diktatur”. Arbetarklassen och deras förbundna måste därför ”vara förberedda på väpnad kamp”.

– Man måste räkna med att de som sitter på privilegierna inte kommer att vara beredda att släppa dem utan att använda sig av lagar och polis och annat för att skydda dem och i det läget är vi förberedda på det. Vi vill i stället ha lagar som till exempel stoppar ett företag från att flytta utomlands säger Robert Mathiasson.

”Dagens samhälle ingen demokrati”

Men våld är alltså möjligt för att åstadkomma politisk förändring?

– Det hoppas jag inte. Men historiskt sett har högern visat att de är beredda att använda våld för att skydda sig (som militärdiktaturerna i Latinamerika /reds anm), men Sverige är ett fredligt land och vi kommunister är de fredligaste av människor så jag hoppas att det inte ska behöva bli så. Men i ett program beskriver vi de historiska erfarenheterna, säger Roberth Mathiasson.

Diktatur, det låter hemskt!?

– Jo, men när det formulerades en gång i tiden hade det ju en helt annan värdeklang än vad det har efter Hitler och annat.

Men ert program är från 2014?

– Jo men, det är del i den marxistiska begreppsapparaten och tillhör en av de mer svårförklarliga delarna att kommunicera. För man tänker något helt annat när man hör det, säger Robert Mathiasson.

– Man måste förstå att vi inte tycker att dagens samhälle är en demokrati. Vi lever i marknadens diktatur nu, säger Jenny Tedjeza.

Nära frågor i vardagen

Men i vardagen är det mer näraliggande frågor som partiet jobbar med. Varje år är partiet med och organiserar löpartävlingen Fredsloppet i Slottsskogen i Göteborg. I år gick överskottet till kampen för Palestina. Andra frågor som partiet driver är Sverige ut ur EU, 6-timmars arbetsdag, nej till Nato och nej till bemanningsbolag.

– Vi går ständigt och jämt emot den folkfientliga politiken. Bland annat i de fullmäktigeförsamlingar vi sitter med i. Ibland får vi med de andra, men oftast röster de som det är beslutat i Bryssel att man ska rösta, säger Robert Mathiasson.

Fakta

  • Kommunistiska partiet bildades 1970 efter en partisplittring. Partiet blev sedermera Kommunistiska partiet Marxist-leninisterna (revolutionärerna), KPML (r), och bytte namn igen år 2005 till Kommunistiska partiet.
  • Partiet har i dag runt 1000 medlemmar och ställer upp i valet till kommuner och landsting. Kommunistiska partiet har i dag två mandat i kommunfullmäktige, ett i Gislaved och ett i Lysekil.
  • Det starkaste fästet är i Göteborg där partiet fick drygt 1800 röster i kommunvalet 2014.
  • Kända medlemmar: Skådespelaren Sven Wollter, barnläkaren och debattören Henry Ascher.
  • Det är ett av få partier i Sverige som fortfarande använder begreppet kommunist. Ett annat parti är Sveriges kommunistiska parti (tidigare Arbetarpartiet kommunisterna, en utbrytning ur dåvarande VPK på 70-talet).
  • Fram till Berlinmurens fall 1989 kallade sig också Vänsterpartiet för kommunister. Året därefter bytte Vänsterpartiet kommunisterna, VPK, namn till Vänsterpartiet.
  • Före detta partiledaren Lars Ohly kallade sig själv för kommunist fram till 2005.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.