”Tycks livet ganska vagt och overkligt för dig?”.”Jag vet inte vad jag vill bli.”. ”Jag borde inte göra många av de saker jag gör”. Det är några av de frågor som kan möta den som söker jobb i dag.
Numera måste även den som söker mindre kvalificerade tjänster oftast göra ett personlighetstest och begåvningstest – test som säger sig kunna förutspå hur väl man skulle passa för jobbet.
Frågade om favoritdjur
När Cathrin Koberstein sökte jobb som administratör fick frågor om vilket djur hon skulle vilja vara och vilka författare och filmer hon tyckte bäst om.
– När jag hade pratat med min sambo och med kompisar så kom jag på att det är ju helt sjukt att fråga sådana här saker, säger hon till Rapport.
Stora brister
Tanken med testerna är att företagen ska slippa dyra felrekryteringar. Men Rapport har talat med flera experter inom psykologi och rekrytering som alla pekar på stora kvalitetsbrister, både hos testen och hos dem som ska bedöma resultaten.
-Det finns grovt uppskattat kanske 250 tester på marknaden. Av dessa skulle jag vilja påstå att 200 av dem inte är tillräckligt bra för att användas, säger Mattias Lundberg, verksamhetsansvarig på Stiftelsen för tillämpad psykologi (STP).
Saknas belägg
På STP, Stiftelsen för tillämpad psykologi, har man granskat kvalitén på en del av de test som finns på marknaden. Majoriteten av testerna får kritik för att det saknas vetenskapliga belägg för att de fungerar.
Ett exempel är Myers-Briggs, som är ett av världens största arbetspsykologiska test, och som beskrivs av STP:s granskare som en kollegial sällskapslek.
Om ett annat test, Thomas PPA, som enligt leverantörerna har använts av mer än 60.000 företag, skriver STP att bristerna i testets teoretiska förankring är:” oacceptabla och tenderar att kullkasta instrumentets trovärdighet.”
Per Falck, ägare av företaget SLG som är leverantör av Thomas-testet, hävdar dock att STP:s påståenden är osanna:
– Det är en diskussion mellan oss å psykologerna på STP och vi har inte samma uppfattning, säger han.
”Låg utbildning”
Örjan Frans, doktor i klinisk psykologi på Uppsala universitet, har en teori om varför många tester inte håller måttet när det gäller vetenskaplig teori:
-Utbildningsnivån är för låg bland personalchefer, där man accepterar försäljningsargumenten utan att ställa kritiska frågor och be om vetenskapliga rön.
”Ingen relevans”
Cathrin Koberstein fick aldrig reda på resultatet av sitt personlighetstestet. Men hon är säker på att hon aldrig skulle gå med på att ta ett liknande test igen:
-Då skulle jag ha sagt att såna här frågor vill jag inte svara på, det har ingen relevans för jobbet.
Vad tycker du? Har du några erfarenheter? Mejla Rapports reporter
josefin.lennen-merckx@svt.se
Josefin Lennen Merckx
Frida Pettersson