Regeringen planerar att höja lönegolvet från dagens 13 000 till den svenska medianlönen, runt 33 000 kronor, för att arbetstillstånd till någon utanför EU ska kunna ges. Något som kommer påverka branscher där snittlönen är betydligt lägre, som exempelvis inom städ, vissa vårdyrken och restaurangbranschen.
– Vi behöver folk på alla nivåer: servitörer, bartender och kockar. Men det som är svårast är kockar, eftersom det är en oerhört stor brist överlag – särskilt inom den nisch vi är inom, säger krögaren Kent Ly som ofta rekryterat från utlandet.
I dag brukar en kocklön ligga på runt 26 000, enligt honom.
Om det är en viktig kompetens för ditt bolag, är en lön på 33 000 kronor inte värt det då?
– Vi är villiga att betala hur mycket som helst, om kunderna är det också. För ska vi höja lönerna måste vi höja priserna också.
Migrationsministern: ”Är övertygad”
Enligt Svenskt Näringsliv, som också är kritiska till regeringens planer, beräknas nästan hälften av de företag som vill anställa arbetskraftsinvandrare stoppas om ett lönegolv i nivå med förslaget i Tidövatalet införs. Samtidigt har hotell- och restaurangfacket länge varit kritiskt till att reglerna för arbetskraftsinvandring gjort det för lätt att utnyttja arbetskraft.
Migrationsministerns hälsning till Kent Ly och andra oroliga krögare är att det fortfarande kommer finnas möjlighet till att ta in arbetskraft från EU.
– Och jag är övertygad om att det finns många här i Sverige som borde kunna ta de jobb som finns, säger Maria Malmer Stenergard (M).
Undantag ska förhandlas
Enligt Tidöavtalet ska regeringen kunna göra undantag för vissa yrken, där lönegolvet kan bli lägre än runt 33 000. Exakt vilka yrken det blir, och om till exempel kockar kommer att undantas, återstår att att se. Detta är dessutom något som kommer att behöva förhandlas inom Tidösamarbetet, där framför allt Liberalerna och Sverigedemokraterna står långt ifrån varandra.
