Äldre hbt-personer – alltså personer som tillhör gruppen homo-, trans- eller bisexuella – behandlas mycket olika av landets kommuner, det visar en ny rapport från Socialstyrelsen. I de större kommunerna finns ett visst intresse för de äldre hbt-personernas situation, men i de mindre är detta närmast en icke-fråga.
En icke-fråga
Socialstyrelsen har kontaktat ett hundratal kommuner, alla de stora och ett urval av de små. Svaren visar att frågan över lag är lågt prioriterad. I de små kommunerna, som har 50.000 eller färre invånare, är det en icke-fråga.
Cirka hälften av de större kommunerna, som alltså har fler än 50.000 invånare, tar upp frågan om de äldre hbt-personerna i sina riktlinjer som personalen ska arbeta utifrån. Bland de mindre kommunerna som ingår i undersökningen, sker detta bara i undantagsvis, i sex procent.
Det är också bara i de stora kommunerna som äldre hbt-personers situation har behandlats i kommunala nämnder och förvaltningar under de senast tre åren. Det har skett i 45 procent av de stora kommunerna. I de små knappast alls.
Gamla ska vara hetro
Rapporten är en dyster läsning för äldre hbt-personer. Normen verkar vara att gamla personer ska vara heterosexuella för att passa in i kommunernas omsorg.
– Hbt-personer som är gamla i dag har levt i en tid när homosexualitet var olagligt och betraktades som en perversitet. Det är en förklaring till att de inte går ut som en talför grupp och formulerar sina krav gentemot kommunerna, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen.
Självvald tystnad
Han menar att den självvalda tystnaden medför att kommunerna inte greppar frågan om äldre hbt-personer på samma sätt som man gör när det gäller frågan om andra, mer talföra minoriteters behov.
– Sen är det klart att de små kommunerna har svårare att tillmötesgå de enskilda gruppers speciella behov, säger Lars-Erik Holm. Det är de större kommunerna som har tillräckligt stort befolkningsunderlag för att kunna erbjuda en mer specialiserad äldrevård. Och det är något som Socialstyrelsen uppmuntrar – att vi får en äldreomsorg som anpassar sig till medborgarnas behov i stället för tvärt om.