En lite stabilare återhämtning är temat i vårbudgeten, sade finansminister Anders Borg på en pressträff. Borg ser lite ljusare på tillväxten för ekonomin i år men räknar med något sämre fart 2015–2016. Samtidigt varnade han för att ”risken för Sverige att råka illa ut vid nästa lågkonjunktur är större”.

– Vi måste vara mer kärva i våra budskap och mer försiktiga i den ekonomiska politiken.

Tillväxtekonomierna, som utgör nästan hälften av världsekonomin, har en mer dämpad tillväxt framöver, enligt Anders Borg.

Sveriges BNP väntas öka med 2,7 procent i år och 3,3 procent nästa år, enligt Borg.

Inga skattesänkningar

De blir inga breda inkomstskattesänkningar framöver, enligt Borg – det går inte att finansiera. Anders Borg upprepar sitt mantra om att alla satsningar kommer att finansieras krona för krona.

– Jag skulle vilja se att man kommer upp i rejäla överskott innan man kan börja tala om att frångå den principen, säger Borg.

Vilka nya förslag som det finns utrymme för inför valet i höst vill Anders Borg inte gå in på, samtidigt som han varnar för ekonomiska omslag. Han jämför konjunkturläget med aprilvädret, där det kan slå om snabbt, med snö i ena delen av landet och sol i den andra.

Trög återhämtning

Enligt Anders Borg ligger regeringens BNP–prognoser i linje med vad andra bedömare tror. Det är en något starkare tillväxt än de senaste åren, enligt honom.

– Men det är en trög återhämtning.

Han sade också att ”vi har haft ett svagt 2013 men mot slutet har det blivit lite bättre fart”.

Vill tillbaka till överskott

Jämfört med övriga Europa ligger Sverige högt upp i tillväxtligan, enligt Borg och det är rimligt att tro att arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar. Det är enligt Borg centralt att komma tillbaka till en procents överskott i de offentliga finanserna, men inte så att den tröga återhämtningen knäcks.

Sverige har bland Europas starkaste offentliga finanser, enligt Anders Borg.

– Men skuldsättningen hos hushållen och i banksektorn är stor, tillägger han och påminner om de risker detta innebär.

Till detta kommer att den svenska ekonomin är konjunkturkänslig och att omvärlden befinner sig i en tuff situation.

Sju miljarder i reformutrymme

Inför vårbudgeten har regeringen skrapat ihop ett reformutrymme på nästan sju miljarder kronor för 2015 genom att avisera höjd skatt på alkohol– och tobak, höjd fordonsskatt och minskad avdragsrätt för privat pensionssparande.

De pengarna betalar vallöften om framför allt skolan och lärarsatsningar, men även till exempel cancervård och lägre sjuklönekostnader för småföretag.

Punktskatter höjs

Priset på ett paket cigaretter beräknas bli 1,36 kronor högre och priset på en dosa snus beräknas bli 2,54 kronor dyrare. Skattehöjningen på alkohol beräknas leda till att prislappen på en flaska vin som i dag kostar 59 kronor blir 60,95 kronor.

För merparten av fordonsägarna höjs fordonsskatten med mellan 100 kronor och 800 kronor per år beroende på hur mycket koldioxid bilarna släpper ut.

TT: Vad tror du att snusare som får betala 2,50 kronor mer för en dosa snus tycker om er politik?

– Jag tror att de tycker att det är dåligt, men jag tror att snusare är kloka och förnuftiga människor. De ser att överskottsmål är väldigt viktigt, de ser vad som hänt i andra europeiska länder och de håller med om att det är viktigt att ge barn och ungdomar en bra utbildning, säger finansminister Anders Borg.

Höjda avgifter hos SCN

Regeringen aviserar också höjningar av avgifter hos Centrala studiestödsnämnden, CSN. För den som inte betalar av sitt studielån i tid vill man höja påminnelseavgiften från 200 kronor till 450 kronor.

Expeditionsavgiften, som tas ut av alla låntagare i samband med årets första inbetalning, vill regeringen höja från 120 till 150 kronor. I vårpropositionen understryks att båda avgifterna bara berör de som börjat betala tillbaka sina studielån och normalt inte aktiva studerande.

Mer pengar till migration

Anslaget till migration ökas med 2,7 miljarder kronor till 12,6 miljarder under 2014. Det beror på ökat antal asylsökande. För att finansiera det tas 962 miljoner från anslaget för bistånd.

Ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande ökas också på med 90 miljoner kronor.

Varnar för rysk-ukrainsk konflikt

Till riskfaktorerna som Borg ser framför sig hör osäkerhet om det europeiska banksystemet och förmågan att stötta det vid en kris. De geopolitiska riskerna har också ökat i och med den rysk-ukrainska konflikten, enligt Borg. Han räknar med att det främst slår mot rysk ekonomi, som i sin tur kan slå mot Finland och därigenom indirekt mot Sverige.

– Det är en viktig geopolitisk risk, men den är svår att bedöma, säger Borg.

Men jämfört med övriga Europa ligger Sverige högt upp i tillväxtligan, enligt Borg.

Det är rimligt att tro att arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar, enligt finansministern.

Vill bygga skyddsvallar

Borg gör klart att han åter vill bygga upp vad han kallar ”skyddsvallarna runt svensk ekonomi och återvända till överskott”. Kraven på skyddsvallar förstärks, enligt Borg, av att Sverige har ett av Europas största banksystem och högt skuldsatta hushåll.

Här kan du se hela Borgs presskonferens.