Riksdagsdebatt om Natolagstiftningen
Överblick
Linde(S): Dags för Turkiet och Ungern att ratificera
Den förra utrikesministern Ann Linde(S) uppmärksammar också riksdagens omröstning. Hon skriver på Twitter att Sverige i dag röstat för att gå med i Nato och att det nu är dags för Ungern och Turkiet att som de två sista länderna ratificera ansökan och visa att Natos "open door policy" fortfarande är giltig.
Se hela SVT:s direktsändning om Natoomröstningen via den här länken.
I sändningen medverkar tidigare utrikesminister Margot Wallström(S) och tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt(M).
Samt SVT:s inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein och utrikesreporter Carl Fridh Kleberg.
Försvarsministern: Viktiga konsekvenser
Dagens beslut i riksdagen om att säga ja till ett svenskt Natomedlemskap är en historisk händelse som kommer få viktiga säkerhets- och försvarspolitiska konsekvenser. Det skriver försvarsminister Pål Jonsson (M) på Twitter.
"För första gången någonsin kommer Sverige att ingå ett försvarssamarbete med bindande försvarsgarantier och en gemensam försvarsplanering. Det kommer att bidra till ökad stabilitet och säkerhet i vår del av Europa, och det är helt nödvändigt", skriver Jonsson
Bildt: Påverkar inte Sverigebilden
Tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt (M) menar att det är ett historiskt, men till skillnad från Wallström (S) menar Bildt att beslutet inte kommer påverka bilden av Sverige internationellt särskilt mycket.
- Jag har tillbringat de senaste tre veckorna i Asien och mellersta östern och har fått många frågor. Men jag har inte fått några frågor alls om detta.
- Vi har fått en identitet på goda grunder som en aktiv medlem i EU. Det avgörande steget bort från den gamla neutralitietspolitiken togs när vi gick med i EU. Då upphörde den politiska alliansfriheten. Nu upphör den militära alliansfriheten men det steget uppfattas nog av stora delar av omvärlden som betydligt mycket mindre, säger Bildt.
Wallström: "Vi kommer inte längre ses som ett modigt land"
Dagens beslut om Natomedlemskap kommer påverka Sveriges självständighet, det säger tidigare utrikesminister Margot Wallström (S).
- Vi kommer inte längre uppfattas som ett modigt land som kan fatta självständiga beslut. Utan vi kommer vara en av Natomedlemmarna och kommer betraktas med mer skepsis av de länder som föredrar att samarbeta med länder som är militärt alliansfria. Det är bara att konstatera, säger Margot Wallström.
Hon tycker att den svenska regeringen framöver i Natoprocessen borde hålla huvudet kallt som Finland har gjort, och inte finna sig i att "hunsas runt av Erdogan och andra som vill använda detta för sina egna agendor".
MP och V:s förslag om kärnvapenförbud röstas ned
Det motförslag som MP och V lagt om att tydligare lagstifta om att förbjuda kärnvapen på svensk territorium röstades inte igenom.
Röstsiffrorna om motionen var där i princip samma som vid den huvudsakliga omröstningen om Natomedlemskapet, 268 ja, 37 nej och 44 frånvarande.
Den formulering i regeringens proposition som V och MP menar är för vag lyder: "Regeringen ser lika lite som övriga nordiska länder, att det finns skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid".
Javascript är avstängt
Riksdagen röstar ja till Nato
Riksdagen har nu röstat ja till att Sverige ska gå med i Nato med 269 ja mot 37 nej. 43 ledamöter var frånvarande.
Förslaget om att lämna alliansfriheten går igenom med en bred majoritet då endast V och MP är emot.
Med det godkänns Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget, samt ett antal lagändringar som börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
Regeringen får i och med detta grönt ljus från riksdagen att ansluta Sverige till Nato, vilket kan ske när samtliga av Natos medlemsländer har ratificerat Sveriges ansökan.
Malm (L): Vi kan inte lita på att någon annan ska balansera vårt närområde
Sista talare i innan omröstningen är Fredrik Malm (L), ledamot i Utrikesnämnden. Han säger att i samband med att Sverige förlorade Finland 1809 drog man slutsatsen att Sverige inte längre är en stormakt i Östersjöregionen och att vi inte själva klarar av att balansera Ryssland.
Sedan dess har Sverige alltid förlitat sig på att något annat land ska kunna skydda Sverige mot Ryssland. Storbritannien, Tyskland och Nato har sedan dess haft den rollen, menar Malm.
- Det är viktigt att vi i Sverige nu fullt ut och i samarbetet i Nato bidrar till att garantera säkerhet i vår del av världen. Vi kan inte hela tiden förlita oss på någon annan ska balansera ett allt mer expansionistiskt, fascistiskt och diktatoriskt Ryssland, säger Fredrik Malm (L).
Gunnarsson (V): "Historieböckerna kommer skriva hur dåligt Natoprocessen skötts"
Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson, som är ledamot i försvarsutskottet, säger att hennes parti kommer rösta nej till Natopropositionen.
Hon beklagar sig över att Sverige inte har hållit en folkomröstning om Natomedlemskapet och går vidare till att tala om hur Turkiet blockerat Sveriges ansökan och krävt utvisningar av kurder.
- Processen som föregått ett svenskt Natomedlemskap som har tagit oss hit i dag kommer skriva in sig i historieböckerna som något som har skötts väldigt dåligt, säger Gunnarsson (V).
Moderaternas Margareta Cederfelt, ledamot i utrikesutskottet, svarar:
- Vi kan se hur Ryssland hotar och attackerar länder när de utrycker sin vilja att försvara sig. Sverige har också blivit utsatt för hot. Det är viktigt att vi fortsätter vårt arbete för fred och frihet för Sverige och vår närregion. Vad ska vi göra för att bevara vår fred och frihet om vi inte ska vara med i den demokratiska organisation som arbetar för det på flera dimensioner, säger Cederfelt (M).
Allt pekar på att riksdagen kommer säga ja till ett svenskt Natomedlemskap i dag. Det innebär att regeringen formellt kommer få grönt ljus att ansluta Sverige till försvarsalliansen när samtliga Natoländer ratificerat ansökan.
MP och V är emot
Det finns en bred majoritet för beslutet. Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot och ska båda rösta nej. De två har lagt egna förslag om att det bör lagstiftas att kärnvapen inte får finnas på svenskt territorium om vi går med i Nato.
I propositionen står det att ”regeringen ser lika lite som övriga nordiska länder, att det finns skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid”. V och MP menar att den formuleringen är för otydlig.
Flera ändringar i lagen
Beslutet kommer innebära flera lagändringar. Det föreslås bland annat att vid krig eller krigsfara ska regeringen kunna begära militärt stöd från Nato på egen hand, utan ett beslut från riksdagen.
Regeringen ska också få befogenhet att begära militärt stöd av Nato för att hindra kränkningar av svenskt territorium, både i krig- och fredstid.
I de här fallen ska regeringen få överlåta vissa förvaltningsuppgifter till Nato.
Svenska styrkor utomlands
Skulle Sverige någonsin förklara krig måste det däremot fortsatt beslutas i riksdagen, förutom vid ett väpnat angrepp mot Sverige. Att besluta om att skicka militärt stöd till andra länder, vilket kan komma att krävas om vi är med i Nato, måste också fortsatt godkännas av riksdagen.
Att riksdagen röstar igenom propositionen innebär den största säkerhetspolitiska förändringen på 200 år. Det menar utrikesminister Tobias Billström (M).
– När riksdagen väl har fattat det här beslutet så har vi gjort en förändring som för överskådlig tid ändrar Sveriges säkerhetspolitiska förutsättningar. Naturligtvis till det bättre eftersom vi kommer att få ett skydd som en medlem av en militärallians, sa han när förslaget lades fram.
