Många har de senaste veckorna konstaterat att den transatlantiska axeln är skadad. Men kan tongångarna från den nya Trump-administrationen också påverka européerna på ett djupare plan?

Försäljningen av Teslabilar har rasat i Europa. På diskussionsforumet Reddit har svenska användare börjat tipsa varandra om hur de byter ut amerikanska produkter, och i en nystartad Facebookgrupp uppmanas svenskar till bojkott och att i stället välja europeiska alternativ. En liknande grupp i Danmark har över 35 000 medlemmar.

Kritik mot Europa

Talet som USA:s nytillträdde vicepresident JD Vance höll på säkerhetskonferensen i München i mitten av februari skakade om de europeiska ledarna på plats. Och det oväntat hårda angreppet på Europa och kontinentens demokratiska system har fått fler att reagera.

Även president Donald Trump och hans högra hand, Tesla-ägaren Elon Musk, har vid olika tillfällen kritiserat europeisk politik.

På onsdagen sa Trump att USA kommer att införa tullar på 25 procent på varor tillverkade i Europa, och påstod därtill att EU bildades för att ”sätta dit USA”. I själva verket grundades det vi i dag kallar Europeiska unionen år 1957 i syfte att ”främja freden, sina värden och folkens välfärd”.

Mats Andren är professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet och knuten till Centrum för Europaforskning. Han menar att Rysslands krig mot Ukraina redan har påverkat den europeiska identiteten – och hur vi tänker oss Europa framöver.

USA ”något annat”

Vad USA:s nedgradering av Europa kommer att innebära är kanske för tidigt att säga. Men Andren placerar in det i ett pärlband av kriser som drabbat EU-samarbetet de senaste 15 åren – från finanskrisen och flyktingkrisen till Brexit och coronapandemin.

– Detta är återigen en sån kris som stärker den europeiska identiteten. Var och en av de här kriserna har ju stärkt det europeiska rent institutionella samarbetet. Det torde detta uppenbarligen göra också.

– Jag tänker mig att det stärker känslan av att Europa är en enhet och hänger ihop.

Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap på Stockholms universitet, med särskilt fokus på amerikansk kultur och identitetsfrågor, säger att vi nog aldrig har varit så lika USA som vi har föreställt oss.

– Vi har skakats om lite i vår bild som små mini-amerikaner. Det vill vi ju inte vara längre, många av oss. Och då måste vi också fundera på: Vad är det vi har importerat och inte?