Inflationstakten, enligt måttet KPIF, var i november 3,6 procent, jämfört med 3,1 procent i oktober. Månadsförändringen var 0,5 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

– Ökade energipriser bidrog till den högsta inflationstakten sedan december 1993, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

I KPIF, som är det mått som används för Riksbankens inflationsmål, är effekterna av ändrade bolåneräntor borträknade.

”Elprischocker påverkar inflationen”

Den totala inflationstakten, enligt måttet KPI, uppgick i november till 3,3 procent, jämfört med 2,8 procent månaden före. Månadsförändringen var 0,5 procent.

Inflationstakten är förändringen av konsumentpriserna i årstakt, det vill säga jämfört med motsvarande månad året före. Med månadsförändring menas just prisförändringen mellan två månader.

– Får man den här typen av energiprischocker så påverkar det inflationen, säger Olle Holmgren, inflationsexpert på banken SEB.

Han räknar med att inflationen på kort sikt kommer att fortsätta upp eftersom energipriserna är så höga, men att inflationen kommer att sjunka tillbaka så småningom.

Flaggar för högre priser

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, flaggar för att högre energipriser på sikt kan äta sig in i andra områden, som livsmedel.

– Det här är siffror vi är allt annat än vana att se. Till grund för de här siffrorna ligger skenande energipriser, som är som vedträn på inflationsbrasan.

Enligt Bratt kan vi också se en effekt av återöppnandet av samhället i prisökningar på restauranger och hotell.

– Det sistnämnda bör därmed vara en tillfällig effekt. Men vad gäller energipriserna är tillfälligheten mer osäker. Mat blir i sin tur dyrare när lantbrukaren måste kompensera sig för högre drivmedelspriser.

”Inflationsuppgången i USA är bredare”

Alexandra Stråberg, chefsekonom hos Länsförsäkringar, ser inte någon större oro för dagens siffror och gör en jämförelse med utvecklingen i USA:

– Inflationsuppgången i USA är bredare och har stärkts av sysselsättningen, det vill säga att det är ett hårt tryck på arbetsmarknaden och med löneökningar, säger hon och fortsätter:

– Det ser vi inte i Sverige utan här är det samma skäl som ligger bakom som tidigare, med andra ord de volatila elpriserna.