Enligt KPIF, konsumentprisindex utan hushållens förändrade kostnader för bolån och det mått som Riksbanken går efter, sjönk inflationen i Sverige från 6,7 procent i maj till 6,4 procent i juni. Inflationstakten enligt KPI, som även innefattar ökade räntekostnader, sjönk inflationen till 9,3 procent i juni från 9,7 procent i maj. Där bidrog en ökning av kostnader för bolåneräntor till inflationstakten med 3,1 procent.
– Det är hushållens bolåneräntor som har ökat mest i pris. De har påverkat KPI väldigt mycket, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, till SVT Nyheter.
Enligt SCB har prisökningarna, rensat från räntekostnaderna, varit generella för varor och tjänster inom rekreation och kultur. Där har främst paketresor varit den bidragande faktorn. Bland annat ökade priserna för utrikes flygresor med 31,4 procent jämfört med juni 2022.
”Får mindre för våra pengar”
Också kläder, skor och hushållsvaror har blivit dyrare sett till årstakten. Priserna på livsmedel har stigit med 13 procent sedan samma månad förra året, enligt SCB:s siffror. Jämfört med maj har dock priset på kläder sjunkit med 4,2 procent.
– Nu ser vi en dämpning i takten. Men det är fortfarande så att våra reallöner har minskat och vi tror att vi kommer få ett skifte under 2024 där våra löner börjar takta uppåt igen. Vi får mindre för våra pengar, säger Shoka Åhrman, sparekonom och strateg.
Prisutvecklingen som helhet har dämpats av lägre priser för el och drivmedel.
Skillnaden mellan KPI och KPIF
KPI och KPIF är två olika mått på inflation som SCB beräknar. I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att KPIF inte påverkas av ändrade räntesatser för hushållens bolån medan KPI påverkas av ändrade räntesatser.
SVT Nyheter rapporterar KPIF då det är kopplat till Riksbankens inflationsmål och påverkar kommande räntebesked.
Källa: SCB/SVT
