En gång i tiden var Gunnar Strömmer (M) chef för Centrum för rättvisa. Då 2008 anmälde han den svenska FRA-lagen till Europadomstolen för att han menade att den utgjorde ett alltför stort intrång i den personliga integriteten.
Idag är Gunnar Strömmer justitieminister i en regering som rullat ut en rad repressiva åtgärder, som av kritikerna beskrivits som integritetskränkande, till exempel preventiv avlyssning, där personer avlyssnas utan brottsmisstanke.
Massövervakning
Nu förbereder regeringen ännu ett förslag, nationell säkerhetslagring, där Säkerhetspolisen ska få lagra uppgifter om medborgarnas elektroniska kommunikation och internettrafik vid hot mot nationell säkerhet.
Förslaget beskrivs som massövervakning och integritetskränkande, men regeringen menar att det är väl avvägt både från rättssäkerhetssynpunkt och för att möta hot mot den nationella säkerheten.
Frågan är om förslaget kommer att leda till någon inrikespolitisk debatt. Integritetsfrågorna har de senaste åren alltmer hamnat i skymundan i debatten.
Annat var det för 15-20 år sedan. Varje förslag som kunde uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten vållade stor debatt.
Stasi-samhälle
När dåvarande justitieministern Thomas Bodström (S) i början av 2000-talet öppnade för datalagring anklagades han för att bygga ett Stasi-samhälle. När Fredrik Reinfeldts (M) regering drev igenom FRA-lagen 2008 hotade en regeringskris. Och debatten om fildelning ledde till att ett helt nytt parti Piratpartiet valdes in i Europaparlamentet 2009.
Skälen till att integritetsfrågorna sedan dess hamnat i skugga är flera: Ett i grunden försämrat säkerhetsläge med krig i Sveriges närområde, flera terrordåd, sprängningar och skjutningar där brottsbekämpning och säkerhetsfrågor blivit viktigare för politikerna än diffusa invändningar om eventuella integritetsintrång.
En tolkning är att integritetsfrågorna offras på säkerhetens altare. Förmodligen helt i linje med vad väljarna tycker. Skjutningar och sprängningar har skapat stor oro och otrygghet. Det väger tyngre för de flesta väljare än luddiga varningar om framtida konsekvenser för den personliga integriteten.
Se veckans Politikbyrån ”Golare har en polare” om övervakning och integritet här.