En man i kostym står framför en blå bakgrund med en svensk flagga i fokus. Han ser ut att delta i en officiell presskonferens eller uttalande.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon: utredaren Daniel Gustavsson sammanfattar sin slutsats och Gunnar Strömmer (M) berättar om syftet. Foto: Jessica Gow/TT

Utredning klar: Söktjänster som offentliggör personuppgifter bör begränsas

Uppdaterad
Publicerad

Tjänster som delar, och i vissa fall säljer, personuppgifter bör begränsas. Det kommer hovrättsrådet Daniel Gustavsson fram till i en utredning som idag lämnades över till regeringen.

Söktjänster som Lexbase, MrKoll, Krimfup, Hitta.se och Eniro skyddas av grundlagen på samma sätt som medier. Det gör att de kan föra databas över stora mängder personuppgifter – trots att detta inte är tillåtet enligt EU:s dataskyddsförordning GDPR.

2023 gav regeringen utredaren Daniel Gustavsson i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster för att begränsa dem. Nu är utredningen klar, och slutsatsen är att grundlagsskyddet bör begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter.

– Vi har kommit fram till att grundlagen inte bör gälla den här typen av verksamhet, säger utredaren.

Bakgrunden till utredningen är bland annat att kriminella använder söktjänsterna.

– Vi kan se att en del av informationen som lämnas ut av tjänsterna används av kriminella för att kartlägga brottsoffer och anhöriga i konflikter, kartlägga brottsoffer för bedrägerier, och det är ju ett samhällsproblem, säger Gunnar Strömmer (M).

Föreslår begränsningar

Det finns en uppsjö av söktjänster som lämnar ut olika typer av personuppgifter, cirka 60 av dem har grundlagsskydd via ett så kalla frivilligt utgivningsbevis.

Utredningen föreslår att undantag från grundlagsskydd ska kunna göras när det gäller rättsdatabaserna som tillhandahåller till exempel domar och andra rättsliga handlingar. Även tjänster som används för att göra bakgrundskontroller ska omfattas.

Det finns även en rad tjänster som utredaren kallar för ”journalistiska mellanprodukter”, när det gäller dessa föreslår utredningen att man ska göra en helhetsbedömning och ha ett ” yttrandefrihetsvänligt förhållningssätt”.

Eftersom det rör sig om eventuella grundlagsändringar så kan det dröja innan någon eventuell lagändring finns på plats, tidigast 2027, säger juristen Daniel Westman till SVT.

Har tagits upp förr – utan resultat

Två gånger tidigare har frågan om att begränsa databaserna varit uppe i riksdagen, men partierna har inte lyckats enas om ett beslut.

De som är emot en ändring av grundlagen är bland andra Journalistförbundet och Tidningsutgivarna, som menar att det kan försvåra samhällsviktiga granskningar om handlingar inte blir lika lättillgängliga.

De som är för en begränsning är bland andra SPF seniorerna och Villaägarnas riksförbund som menar att möjligheten att enkelt kartlägga om någon bor ensam, utan hund, på en enslig plats gör dem till möjliga inbrottsoffer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.