Kalle, som egentligen heter något annat, är 37 år gammal. 2011 dömes han för ett brott som han satt ett år och nio månader i fängelse för. När han frigavs hade företaget Lexbase, där man enkelt kan söka upp domar från alla landets domstolar, etablerat sig på marknaden och Kalles dom har funnits enkelt sökbar fram till februari 2024. Nu har han stämt sajten.
– Jag stämde Lexbase för att jag ville ha tillbaka kontrollen över mitt liv. Jag vill inte bli exploaterad av kommersiella företag som tjänar pengar på misstag som jag har begått i mitt liv, säger han.
True crime-poddar har nekats handlingar
Kalle är inte den första personen som stämmer Lexbase, men den här gången har tingsrätten begärt in ett förhandsavgörande från EU-domstolen i fallet – tidigare har rätten hänvisat till att sajten har frivilligt utgivningsbevis (se faktarutan) och därmed har rätt att offentliggöra domar.
Det senaste året har svenska domstolar dock blivit hårdare med att lämna ut handlingar i stora mängder, till vem som helst, med hänvisning till EU:s dataskyddsförordning GDPR.
Bland andra nyhetsbyrån Siren och minst en true crime-podd, som publicerar ljud från rättegångar, har fått nej när de begärt ut handlingar från domstolar och myndigheter.
Granskningar kan bli nästan omöjliga
Nu vill regeringen, efter stark kritik från EU, begränsa söktjänsternas möjligheter att sprida personuppgifter. Det kan innebära en grundlagsändring i yttrandefrihetsgrundlagen och detta är journalistförbundet mycket kritiska till.
– Det finns granskningar som är nästan omöjliga att göra om man inte kan ha en digitaliserad databas som du kan göra sökningar i och de granskningarna är till nytta för hela samhället, säger Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.
Javascript är avstängt
Om man har skärpt sig – ska man fortsätta straffas?
Nästa år kommer EU-domstolen ta ställning till Kalles fall. Han säger att han har bättrat sig och hoppas få upprättelse.
De som tittar på det här och tänker om man har begått ett brott får man stå sitt kast, det blir svårare att få jobb, vad vill du säga till dem?
– Jag förstår hur de tänker, men samtidigt är vi en rättsstat, om man har gjort någonting fel, fått ett straff för det och sedan skärpt till sig och gjort förbättringar, ska man då fortsätta straffa den personen?
GDPR och YGL
Ett utgivningsbevis gör att en webbplats eller databas omfattas av grundlagsskydd. Om verksamheten räknas som ett massmedium kan den under vissa förutsättningar omfattas av ett automatiskt grundlagsskydd för databaser eller webbplatser, vilket privatpersoner och andra aktörer inte gör.
Med ett utgivningsbevis blir webbplatsen eller databasen grundlagsskyddad enligt Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det innebär att:
- det gäller särskilda ansvarsregler för yttrandefrihetsbrott,
- det är utgivaren som ansvarar för det som publiceras,
- meddelare har rätt att vara anonyma – vilket innebär att myndigheter inte får efterforska deras namn och journalister får inte avslöja meddelarens identitet,
- myndigheter inte får förhandsgranska eller försvåra publicering (censurförbud).
Text och källa: Myndigheten för press radio och tv
Så fungerar frivilligt utgivningsbevis
- Domar är offentliga handlingar, som vem som helst får begära ut. Men man måste veta vilken specifik domstol man ska vända sig till. I databaserna räcker det med att skriva in ett namn för att få en träff.
- I slutet av 2021 föreslog regeringen att skyddet för söktjänster som visar personuppgifter om brott skulle begränsas. Regeringen ansåg att tjänsterna blivit som ”privata belastningsregister”. Riksdagen höll med om att reglerna som de ser ut i dag inte räcker för att skydda den personliga integriteten, men att regeringens förslag inte var tillräckligt precist och riskerade att inskränka yttrandefrihetsgrundlagen.
- Enligt dataskyddsförordningen GDPR är det förbjudet att föra register över personuppgifter, men undantag finns för journalistisk verksamhet. Sedan 2003 kan även en person som driver till exempel en blogg eller en söksajt få ett så kallat frivilligt grundlagsskydd och få samma rättigheter som traditionella medier under yttrandefrihetsgrundlagen, YGL.
- IMY menar dock att YGL:s 1 kapitel § 20 inte hindrar ett förbud mot att offentliggöra uppgifter om hälsa, sexualliv, sexuella läggning om uppgifterna har samlats in på ett sätt som gör dem möjliga att söka eller sammanställa – detta efter en grundlagsändring 2019.
