Tjänsterna som publicerar ljudinspelningar från rättegångar har blivit allt fler. Företeelsen kritiseras av röster inom rättsväsendet, som varnar för risken att färre vågar vittna. SVT har träffat vittnet Suzanne som blivit uthängd och upplevde det som ”jätteobehagligt”.
Stockholmaren Goran Karim driver ”Rättegångsappen” som publicerar ljudfiler till över 1 000 betalande prenumeranter. Han kan numera arbeta med företaget på heltid.
– Jag försöker följa alla regler och lagar. Det är allmänna handlingar och domstolarna avgör om det är integritetskränkande och ska sekretessbeläggas, säger han.
Karim menar att han vidtar vissa åtgärder av hänsyn för inblandade parter.
– Det handlar inte om pengarna för mig. Om det inte är bra för samhället är det inte värt det.
Själva dömda för brott
SVT har kartlagt flera personer bakom de populäraste rättegångspoddarna och funnit att en del själva är dömda för brott. Goran Karim är dömd för våldsamt motstånd, misshandel, olaga hot, rån och stöld.
– Det mesta var längesen och jag ser inte att jag inte skulle få göra det här för att jag är dömd, säger han.
Han menar att han inte skulle ha något emot att publicera ljudet från sin egen rättegång, men har inte velat lämna ut filen till SVT.
Misshandel, ofredande och skattebrott
En annan person som sticker ut är mannen bakom ”Brottmålspodden”. Han dömdes för misshandel och hot mot tjänsteman förra året efter att ha sparkat en man mot huvudet. 2012 dömdes poddmakaren till fängelse för misshandel och ofredande mot en kvinna. Därefter har han även dömts för olovlig körning, grovt rattfylleri och skattebrott. Mannen har bytt namn och ansökt om att uppgifterna i belastningsregistret ska tas bort.
”Brottmålspodden” publiceras på plattformar som Acast, Podme och Spotify och ligger högt på topplistorna. I avsnitten hörs till exempel en kvinna som förföljts av sin tidigare partner, och familjemedlemmar till dödsoffret i felskjutningen i Huvudsta.
Vi har sökt mannen bakom ”Brottmålspodden” genom flera olika kontaktvägar i flera veckors tid, men han har inte återkommit.
Tidigare i år nekades han att begära ut över 700 ljudfiler. Tingsrätten ansåg då att EU:s dataskyddsförordning, GDPR, trumfar den svenska yttrandefrihetsgrundlagen och att det krävs ”särskilt intresse” för att få del av den här typen av personuppgifter.
