I en grönskande skogskant i Oxelösund, ligger en tegelbyggnad där människor rör sig in och ut under dagen. Byggnaden hette förut Isbergsgymnasiet men det fick läggas ner när de svenska eleverna blev för få. De som i dag går in genom porten kommer till stor del från Syrien. Anläggningen har döpts om till Campus Oxelösund och rymmer flera olika yrkes- och svenskkurser.

Tillbaka i skolbänken

En trappa upp, i ett ljust och rymligt klassrum hålls specialundervisning i svenska för akademiker. Här sitter advokater, ekonomer och psykologer som flytt kriget i Syrien och nu bygger en framtid i Sverige. Mulham Hanino har fått sätta sig i skolbänken igen. Efter många studieår blev han tandläkare i Syrien men svenska har han bara pluggat i sju månader. Fullt tillräckligt för att göra sig förstådd men inte för att börja jobba.

– Jag behöver språket för att kommunicera med mina patienter. Den här kursen hjälper mig att komma snabbare fram, säger han innan han fokuserar på dataskärmen och studierna igen.

Koncentrationen i klassrummet är påtaglig. Alla elever ger en känsla av att det de håller på med är viktigt. Genom klassrumsfönstret syns SSAB:s skorsten och kranarna i hamnen. Här skeppas stål ut i världen, in kommer bensin och kläder. Men den nya, stora importen går hamnen förbi. För nu kommer kunskap hit. Och det i sådana mängder att utbildningsnivån för hela befolkningen i Sörmland stiger.

– Ja, det stämmer, säger Lucie Riad, integrationsansvarig på Länsstyrelsen i Sörmland. Utbildningsnivån är generellt sett ganska låg här. Av de som nu flyttar hit, har många en högre utbildning och då höjs utbildningsnivån i länet.

Chans för länet

Hon har sett utvecklingen pågå en längre tid, men de senaste åren är det särskilt tydligt, säger hon. Hennes kontor ligger i ett vackert gammalt hus vid torget i Nyköping. De knarrande parkettgolven och porträtten i olja på väggarna vittnar om en stolt och stark sörmländsk historia. Men på senare tid har området drabbats hårt när bolag dragit ner och flyttat ut – senast Ericsson i Katrineholm. Samtidigt söker både företag och offentliga arbetsgivare efter kvalificerad arbetskraft. Lucie Riad menar att invandringen är en chans för länet.

– Vi kommer inte kunna fylla arbetsplatserna med utbildade mänskor i den omfattning som behövs framöver. Redan nu åker många företagare till utlandet för att rekrytera personal. Men många finns ju redan här, så det är antagligen en fråga om att organisera det på ett bra sätt, säger hon.

Förhoppningar om framtiden

Mellan Nyköping och Oxelösund breder de böljande sörmländska ängarna ut sig i försommarsolen. Det är svårt att tänka sig att en av världens största flyktingkatastrofer är det som nu ger Sverige den största akademiska tillströmningen hittills. Och länet en ny resurs.

Kommer Sörmland kunna suga upp all den här kompetensen?

– Ja, på sikt kommer Sörmland ha den förmågan. Jag har stora förhoppningar om framtiden, säger Lucie Riad