USA:s president Donald Trump hotar med att släppa 800 IS-fångar i Syrien och Irak fria om inte europeiska länder tar emot dem. Men Sveriges regering har inga planer på att bistå dem som deltagit i IS-aktiviteter. De som begått brott bör i första hand dömas för det i de länder där de befinner sig, enligt inrikesminister Mikael Damberg.
En genomgång av terrormål av SVT tidigare i år visar att det kommit få fällande domar i Sverige. 2015 dömdes två göteborgare till livstids fängelse för att deltagit i ett mord i Syrien. Men ingen har dömts för att ha gjort en terrorresa, trots att Säpo uppskattar att omkring 150 personer har återvänt från konfliktzonerna. Anledningen är att de flesta reste innan lagen trädde i kraft 2016.
Nu är ytterligare skärpningar av terrorlagarna på gång. Senast i mars räknar regeringen med att lägga en proposition om att kriminalisera deltagande och samröre med en terrororganisation. Målsättningen är att lagen ska träda i kraft i augusti.
M och KD: För sent
Eftersom lagen om deltagande i terrororganisation inte är på plats än kommer den inte att beröra de personer som i dag sitter frihetsberövade i andra länder. Johan Forsell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, är positiv till åtgärderna men tycker att de kommer för sent.
– Utredningen var klar för ett år sedan och den här lagstiftningen borde ha kommit på plats redan före valet. Lagrådsremissen som vi väntar på nu borde ha kommit i somras, säger han.
Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson för KD, är också kritisk.
– Regeringen har hela tiden varit emot, och röstade så sent som dagen innan terrordådet på Drottninggatan emot vårt förslag om förbud mot samröre och deltagande. Sedan svängde det snabbt, när de insåg faran vi andra länge varnat för, säger han.
Men Sofie Rudh, pressekreterare hos justitieminister Morgan Johansson, håller inte med om att lagstiftningen dragit ut på tiden, mer än att övergångsregeringen var förhindrad från att lägga propositioner under den långa regeringskrisen.
– Den här hösten har varit speciell, i övrigt har den inte tagit längre tid än andra produkter, säger hon.
Kriminaliseringen av samröre med terrorgrupper är en del av en större överenskommelse kring åtgärder mot terrorism mellan regeringen och allianspartierna från 2017. I den ingår också förslag om signalspaning, datalagring och dataavläsning för att underlätta Säkerhetspolisens utredningar. Sverigedemokraterna var inte med på överenskommelsen, men stödjer förslagen.
Remissinstanser som riktat kritik mot utredningen är bland annat Advokatsamfundet, Justitiekanslern och Journalistförbundet.
Svårt med bevisning
Vänsterpartiet, som stod utanför överenskommelsen, tycker att det finns många frågetecken kring den föreslagna lagstiftningen. En av dem är definitionen av vad som är en terrororganisation.
– Det är svårt att definiera lagmässigt. Vem bestämmer över den listan, vad definierar vi som terrorrism? Räknas nazistiska organisationer in? Det låter enkelt och självklart men börjar man gräva uppstår otroligt många svåra frågor, säger partiets rättspolitiska talesperson Linda Westerlund Snecker
Hon säger att Vänsterpartiet var kritiska även till tidigare skärpningar av terrorlagarna. Partiet befarar att när det handlar om brott som resor, finansiering och delaktighet är det svårt att bevisa att brott har begåtts.
– Det är oacceptabelt att resa till andra länder och begå krigsbrott, men där har vi lagstiftning. Farhågan är att vi fortsätter att stifta ineffektiva lagar i stället för att satsa på att människor inte radikaliseras och söker sig till de här organisationerna, säger hon.
Så tycker partierna om terrorlagen och IS-fångarna
Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson för Liberalerna
Dagens terrorlagstiftning behöver förstärkas. Vi driver på för att den nya lagen ska bli så omfattande som möjligt. Om du har drivit dagis åt IS ska du dömas, i stort sett allt som har underlättat för organisationen ska vara straffbart. Det är också viktigt att förstärka regelverket kring datainhämtning med ytterligare lagskärpningar. Om svenska medborgare sitter fängslade i Syrien ska vi ta hand om dem. Då ska de antingen dömas eller hårdbevakas.
Johnny Cato Hansson, rättspolitisk talesperson för Centerpartiet
Man ska inte kunna stödja en terroristorganisation ostraffat, oavsett om man begått våldsamma handlingar eller inte. Vi vill att deltagande och samröre med terroristorganisationer ska vara kriminaliserat. Därmed skulle de som kommer tillbaka efter att ha stridit för exempelvis IS kunna straffas även om man inte kan bevisa några våldsamma handlingar. Hanteringar av återvändare måste skärpas så att de som återvänder utan undantag förhös av Säkerhetspolisen. Vi vill även att det tas fram nationella riktlinjer för hur återvändare ska hanteras och att Kriminalvården intensifierar arbetet med att upptäcka och motverka och radikalisering.
Adam Marttinen, rättspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna
Vi är alltid för lagstiftning som innebär att terrorister straffas, plus lite till. Den här typen av kriminalisering har vi förespråkat sedan före början av förra mandatperioden. Det som kan skilja oss åt är att vi har en annorlunda syn på straffskalorna. När det gäller svenska medborgare som är fängslade utomlands är det problematiskt. Vi vill inte att Sverige ska vara delaktig i hjälp men vi kan inte utesluta att personer ändå kommer tillbaka till Sverige på egen hand. Jag instämmer i kritiken i att Sverige varit handfallna i att stifta lagar jämfört med grannländer som Norge och Danmark.
Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna
Vi tycker att förändringen är bra. Dock tycker vi inte att regeringen går tillräckligt långt i att täppa till alla luckor i lagstiftningen. Vi anser att IS gjort sig skyldiga till ett folkmord. De svenskar som stöttat IS har därmed stöttat ett folkmord, men även andra folkrättsbrott. Vi anser i första hand att en internationell tribunal bör ta hand om dessa.
Johan Forsell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna
Om man återvänder till Sverige och har ägnat sig åt samröre med terrororganisation ska man dömas till brott. Vi tycker att det är beklagligt att lagstiftningen har blivit försenad. Det handlar inte bara samröre utan behövs en helhet för att lagföra personerna. Där ser vi också att andra saker är försenade, som signalspaning, dataavläsning och datalagring. Jag tycker inte att statens pengar ska användas för att hjälpa personer att återvända hem, det vore provocerande. Om de återvänder hem på eget bevåg får man göra en förundersökning och se om de kan ställas till rätta.
Linda Westerlund Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet
Jag ser många frågetecken om att kriminalisera människors deltagande i olika former av organisationer. Det finns idag inte någon definition av vad en terrororganisation är. Det är ombytligt över tid. Vi fruktar att lagen är innefektiv. Faran är att vi fortsätter att lagstifta ineffektivt istället för att satsa på att människor inte radikaliseras och söker sig till de här organisationerna.
Svensk terrorlagstiftning
- 2003 En ny terrorlagstiftning träder den 1 juli i kraft i Sverige, efter rambeslut från EU
- 2010 Från och med 1 december är även offentlig uppmaning, rekrytering respektive utbildning till terrorism straffbart
- 2016 Den 1 april skärptes terrorlagstiftningen. Bland annat blev så kallade terrorresor olagliga.