Friskolekoncernen Jensens klädkod har blivit en stor snackis – inte minst sedan en rektor i Göteborg lyft mjukisbyxor och midjeväskor som exempel på kläder som associeras med kriminalitet och machokulturer.
Mats Rosén, chef för Jensens grundskolor, hävdar nu att det rör det sig om ”en olycklig formulering i Göteborg”.
– De exempel som har figurerat i debatten handlar om en tokig tolkning i Göteborg, inte våra generella riktlinjer. Budskapet är en medvetenhet om hur kläderna påverkar, säger han.
”Finns ett visst symbolvärde”
Du tror inte att det här kan leda till att vissa känner att de inte passar in?
– Nej, jag tycker att det finns ett tillräckligt stort utrymme för att ha en egen stil. Men man måste förstå att det finns ett symbolvärde i kläder. Man ska vara medveten om att man kan bli sedd på ett visst sätt.
Under veckan som gått har Jensens rekommendationer väckt kritik. En av de kritiska rösterna är modevetaren Emma Severinsson, som drar paralleller till 50-talet.
– Det påminner om hur man oroade sig när jeansen blev ett modeplagg. Det här är ofta klassbundet, att man tänker att man måste hjälpa dem som inte har den goda smaken med sig naturligt.
Hon tycker också att det är ”absurt” att just mjukisbyxor och midjeväska pekas ut som plagg som bärs av kriminella.
– Kanske tyder det på någon form av brist på inblick i samtidens mode och trender och hur tonåringar generellt klär sig.
Kommissarien: ”Kokainpartyt på Stureplan går inte i mjukisbyxor”
Kommissarie Gunnar Appelgren, som sett gängvåldet växa fram i Sverige, tycker att man ska kunna ställa krav i skolan men är skeptisk till att förbjuda vissa typer av kläder.
– Generellt tror jag inte att det här är rätt väg att gå för de blir lite godtyckligt och svårt att hålla en röd tråd. Man kanske inte heller bara ska peka ut ett klädesplagg. Du har ju kokainpartyt på Stureplan och de går inte i mjukisbyxor. Inte på fredag- och lördagkvällarna i alla fall. Missbruk finns överallt.