– Jag vet ju att jag måste gå igenom det här en gång till i form av en rättegång, och det vill jag egentligen inte. Om det fanns en röd knapp att trycka på så att jag blev av med allting här och nu så skulle jag trycka på den, säger Johan.

Plågas av mardrömmar

Det händer att Johan vaknar om nätterna. Mardrömmar plågar både honom och hans familj sedan han kom hem blåslagen, med svullet ansikte och blodiga kläder i slutet av förra hösten. Än i dag har ingen rättegång hållits.

Johan, som egentligen heter något annat, är kritisk till att utredningen tagit så lång tid.

Svårt att minnas

– Ett vittnesmål är ju ganska färskt. Som jag har förstått det så blev vittnena i det här fallet förhörda ett par månader efter misshandeln. De borde ju ha förhörts i direkt anslutning till händelsen, eller åtminstone ett par dagar efteråt, säger Johan.

Han är inte ensam. Den senaste statistiken från Åklagarmyndigheten visar att den genomsnittliga utredningen tagit allt längre tid sedan 2012.

Johan berättar att han är glad att han skrivit ner vad som hände, annars hade det varit svårt att minnas. Eftersom han drömmer mycket om misshandeln vet han inte hur mycket de bilderna han har i huvudet har ändrats.

Vilken förståelse har du för att det behöver ta tid att göra en ordentlig utredning och ha bra bevisning?

– Det har jag förståelse för. Det jag inte har förståelse för är att det tar så lång tid, säger Johan.