I mars 2017 hittades kroppen efter en 18-årig kvinna i Nordanå utanför Malmö. Kvinnan försvann 2002 och hennes kranium hittades ett år senare. Flera män misstänktes för att ha varit delaktiga i mord och undanröjande av kroppen men förundersökningen ledde aldrig till åtal.
Det som hittades i Nordanå skickades in till NFC.
– Kroppen var delvis paketerad, jordprov och annat som fanns runtom skickades in tillsammans med det gamla materialet för att kunna göra jämförelser och även pröva med nya metoder, säger Bo Lundqvist.
Men efter mer än ett år har man bara fått delsvar från NFC.
Gör det svårare att lösa brottet
Bo Lundqvist som också arbetar med färska mordutredningar hävdar att det även i de fallen är långa väntetider.
– Det är alltifrån någon eller några månader, när man behöver informationen inom några dagar, till faktiskt ett år och ännu längre, säger han.
Och under tiden försvåras brottsutredningen.
– För lång tid förlöper tills vi får ett svar som skulle ge oss en person för att vi sedan på ett rättssäkert sätt kan utreda den personen.
Får söka sig till andra labb
Det kan handla om att vittnen glömmer eller minns fel och digitala spår som försvinner.
– Vi får söka oss till andra labb som kan hjälpa oss effektivare och snabbare. Men det har inte med NFC:s kompetens att göra. För det som kommer ut därifrån är väldigt bra när de väl levererar det, säger han.
Om fallet med den 18-åriga kvinnan är han optimistisk.
– Det finns åtminstone förutsättningar, för vi har en bild hur det har gått till och håller på att säkerställa det, säger Bo Lundqvist.