I december förra året greps en 48-årig kvinna från Västsverige misstänkt för äktenskapstvång och krigsbrott i samband med att hon 2013 reste till Syrien med sina fem minderåriga barn.

Jonas Trolle, chef för center mot våldsbejakande extremism, kallar fallet för gräsligt och säger också att Sverige nu är bättre förberett på att hantera människor med IS-kopplingar som återvänder. Bland annat handlar det om att man vet när personerna kommer till landet.

– Myndigheter i Sverige och utlandsmyndigheter har bra koll på vilka de här personerna är, var de har varit och vad de kan misstänkas för, säger han i Morgonstudion.

”Funkat och fallit väl ut”

Mottagandet organiseras gemensamt mellan flera myndigheter. Polisen tar hand om de brottsmisstänkta vuxna, medan Skolverket och socialtjänsten har ansvar för eventuella barn som återvänder med föräldrarna.

– Vi har haft ett tillfälligt myndighetsnätverk sedan snart ett år tillbaka och vi har organiserat ett mottagande som vi har kört skarpt vid ett antal tillfällen för att på Arlanda vänta upp de här personerna. Det har funkat och fallit väl ut.

Socialtjänsten och skolan tar hand om barnen

Flera av IS-återvändarna hamnar till exempel först hos turkiska myndigheter som kontaktar de svenska vilket gör planeringen för mottagandet lättare, säger Jonas Trolle. Men företeelsen är fortfarande relativt ny och det gäller att inom myndigheterna klargöra roller och frågor som hur man löser identitetshandlingar för barn som fötts i IS-kontrollerade områden.

Kritik har tidigare riktats mot mottagandet eftersom personerna kunde komma in i landet och bli kontaktade först senare. Jonas Trolle säger att processen numera är ”handfast” och fungerar väl.

– Först och främst ser jag framemot att många kommer kunna bli dömda för brott och sedan är det socialtjänsten och skolan som ska ta hand om barnen.

Den 48-åriga kvinnan har nekat till anklagelserna.