Få vill köpa plastbåtar från 70-talet. På skroten plockas metall och miljöfarligt avfall bort. Foto: TT

Känslosamt att skrota båten

Uppdaterad
Publicerad

Kom den gamla 70-talsbåten inte i sjön i år heller? Då kanske det är dags att fundera på skrotning. Men det är ett känslosamt beslut att låta sin gamla farkost segla in i båthimlen.

Till hösten startas ett nätverk för båtskrotning, som gör att båtägare i hela landet kan skicka sina gamla plastbåtar till återvinning. Bakom ligger ett samarbete mellan båtbranschens organisation Sweboat, Stena Recycling och Båtskroten, en av de få båtskrotar som hittills har funnits i Sverige.

– Det är så mycket känslor! Det är hårt att skrota sin båt för många, vi ser rent hjärtskärande scener. Många vill ha båtens namn tillbaka, så vi brukar såga ut den biten, säger Maria Rindstam, en av delägarna i Båtskroten på Muskö.

Men det fullkomligt dräller av gamla plastbåtar från 70-talet, berättar hon. Ofta är de både omoderna och uttjänta.

– Ingen vill ha dem, men drömmen kanske har varit att de ska gå i arv till barnen.

Även om de bara ligger kvar på land så kan de kosta pengar. Dessutom kan olja och annat elände läcka ut.

– Vi sanerar från miljöfarligt avfall, och separerar plast och metall. Men ännu kan vi inte återvinna plasten, den är blandad med glasfiber och går därför till bränning, säger Maria Rindstam.

Sista resan dyrast

Själva båtskrotningen går på runt 2.500-2.800 kronor per ton. Som exempel väger en Albin 25:a, en vanlig motorbåt från 70-talet, runt två ton. Till detta kommer transporten, som oftast är dyrare. Om fler från till exempel båtklubbar går ihop kan transportpriset pressas.

Källa: Sweboat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.