I slutet av maj presenterade Turkiet sin kravlista för att godkänna Sveriges Natomedlemskap. Bland annat krävdes säkerhetsgarantier och ett utökat samarbete för att bekämpa det Turkiet definierar som terrorism.
Vid det tillfället genomförde Kantar Sifo en opinionsundersökning som visade att 56 procent fortfarande tyckte att det var rätt av Sverige att söka medlemskap i Nato. Den 29 juni nådde Sverige, Finland och Turkiet en överenskommelse och Sverige kunde då gå vidare i sin process mot ett Natomedlemskap.
Men trots en debatt om att man från svenskt och finskt håll vikt sig för Turkiets krav är det svenska stödet för ett Natomedlemskap fortsatt starkt. I augusti svarar 58 procent i Kantar Sifos undersökning att de tycker att det är rätt av Sverige att söka medlemskap i Nato.
”Måste göra avkall på vissa principer”
Riksdagsledamoten och den politiska vilden Amineh Kakabaveh är starkt emot överenskommelsen länderna emellan. Hon menar att Sverige gjort avkall på sina principer om mänskliga rättigheter.
– När man ser denna överenskommelse är det raka motsatsen, säger hon i Sverige möts på onsdagskvällen.
Riksdagsledamoten Björn Söder (SD) håller med om att Turkiets krav är en ”nagel i ögat”, men att Sveriges säkerhet måste prioriteras.
– Det innebär att jag tyvärr måste göra avkall på vissa andra principer just nu, säger Björn Söder (SD).
Se hela debatten i Sverige möts på SVT Play.
Om opinionsundersökningen
• Undersökningen är utförd av Kantar Sifo på uppdrag av SVT.
• 1 151 slumpvalt utvalda personer har fått frågor i webbintervjuer under perioden 11-14 augusti 2022.
• På frågan ”Tycker du att det är rätt eller fel av Sverige att söka medlemskap i Nato?” har 58 procent svarat att de tycker att det är rätt, 18 procent att de tycker det är fel, och 24 procent har valt alternativet tveksam/vet ej.
• Opinionsundersökningen från maj är utformad på samma sätt och de intervjuade fick svara på samma fråga. Där svarade 56 procent att de tyckte det var rätt att ansöka om Natomedlemskap, ett resultat som ligger inom felmarginalen.
Överenskommelsen med Turkiet
I ett dokument på Natos hemsida finns överenskommelsen mellan de tre länderna utlagd. Det här är vad som står i avtalet:
- Som blivande Natoländer ger Finland och Sverige sitt fulla stöd till Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet. Därför kommer de nordiska länderna inte att ge stöd till YPG/PYD eller Gülenrörelsen. Sverige och Finland fördömer också otvetydigt alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet och visar solidaritet med landet och offrens familjer.
- Sverige och Finland bekräftar att PKK är en förbjuden terroristorganisation och förbinder sig till att förhindra aktiviteter utförda av PKK, andra terroristorganisationer och dess förgreningar. De tre länderna har kommit överens om att förhindra dessa gruppers verksamheter.
- Sverige bekräftar att en ny och tuffare terrorbrottslag träder i kraft den 1 juli och att den svenska regeringen förbereder ytterligare skärpningar av antiterroristlagstiftningen.
- Turkiet, Finland och Sverige bekräftar att det inte finns några nationella vapenembargon länderna emellan. Sverige ändrar sitt nationella regelverk för vapentillgångar i förhållande till andra Natoländer. I fortsättningen kommer försvarsexporten från Finland och Sverige också att befästas i linje med försvarsalliansens solidaritet och i enighet med artikel 3 i Washingtonföredraget.
- Länderna har också kommit överens om att Finland och Sverige ska ta itu med Turkiets väntan på utvisningsbegäranden av terrormisstänkta snabbt och noggrant med hänsyn till information, bevis och underrättelser från Turkiet. De tre länderna åtar sig också att bekämpa desinformation och att förhindra att de inhemska lagarna missbrukas till förmån för, eller främjande av, terroristorganisationer. Finland och Sverige förbinder sig också till att stödja Turkiet och andra icke-EU-allierade Natoländer i befintliga och framtida initiativ inom Europeiska Unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.
- För genomförandet av dessa steg kommer Sverige och Finland att inrätta en ”Permanent joint mechanism” där experter från bland annat utrikes- och inrikesdepartementen deltar samt experter från underrättelsetjänster och säkerhetsinstitutioner.