Sedan tidigare har det spekulerats huruvida John Hasslers utredning kommer att föreslå att 2030-målen bör ses över. Han har sagt, bland annat i en intervju med DN, att han överväger att slopa transportmålet – att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030.
På pressträffen med Romina Pourmokhtari presenterade Hassler sammanlagt 46 förslag, som han har delat in i tre områden. I sin rapport föreslår han bland annat att Sverige ska ha ett eget utsläppshandelssystem och, som väntat, att etappmålet för 2030 ska göras om för att bättre linjera med EU:s regelverk.
– Min bestämda uppfattning är att det inte alls behöver leda till någon minskad ambitionsnivå när det gäller utsläppen i Sverige. Att ha dubbelkommando är helt enkelt krångligt och onödigt numera när EU är på banan, säger han.
Hassler föreslår att uppdra åt miljömålsberedningen att ”skärpa transportsektormålet”, vilket konkret innebär att flytta fokus från minskade utsläpp till att elektrifiera sektorn.
Fokus på EU-lagstiftning
John Hassler, som är professor i nationalekonomi med fokus på klimatekonomi vid Stockholms universitet, har haft i uppdrag att utreda hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas utifrån de förändringar som har beslutats om eller förväntas inom ramen för EU:s nya klimatlagstiftning ”Fit for 55”.
Till sitt stöd har han bland annat haft klimatkonsulenten Magnus Nilsson, som skrivit rapporten ”Temperaturhöjning i klimatpolitiken” för Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO). Den kom fram till att klimatmålen blivit irrelevanta och kan överges efter att EU tagit fram ny lagstiftning på området.
Enligt regeringen utgår utredningen från hur Sverige ”på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan nå sina klimatåtaganden inom EU, de nationella etappmålen och nettonollutsläpp 2045 samt bidra till Parisavtalets genomförande globalt”.
– Vi kommer nu att analysera de här förslagen noga och se vad vi kan ta med redan i vår klimathandlingsplan, säger Romina Pourmokhtari.
Regeringens aviserade handlingsplan är tänkt att presenteras före årsskiftet.
Fakta: Sveriges nationella klimatmål
De svenska klimatmålen antogs av Sveriges riksdag år 2017. Alla partier utom SD röstade för ramverket.
Det långsiktiga målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären senast år 2045, och därefter nå negativa utsläpp.
Målet innebär att utsläppen från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än år 1990 senast 2045. De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder, exempelvis att koldioxid lagras i skogen.
För att nå det långsiktiga målet finns flera etappmål: 2030 bör utsläppen vara 63 procent lägre än 1990 och 2040 minst 75 procent lägre än 1990.
Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är inte inkluderade i etappmålen.
Det finns också ett särskilt etappmål för transporter. Enligt det ska utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, minska med minst 70 procent till 2030, jämfört med 2010.
Regeringen har i höstbudgeten konstaterat att Sverige inte kommer att nå klimatmålet till 2030 med den politik som nu förs.
Källa: Naturvårdsverket
