SVT Nyheter har beräknat hur utsläppen utvecklats hittills under mandatperioden, med siffror från Statistiska centralbyråns miljöräkenskaper. Jämfört med helåret 2014 har utsläppen de senaste redovisade fyra kvartalen ökat med cirka 800.000 ton koldioxid.
– Det är en ökning på 1 procent, det kanske låter lite, men sammantaget på nationell nivå är det mycket, eftersom alla utsläpp på sikt ska bort. Det är allvarligt, säger Maria Lidén som jobbar med miljöstatistik på SCB.
Ett trendbrott
Utsläppen av växthusgaser har minskat under en lång rad år fram till 2014. Sen planar kurvan ut och nu har den börjat peka uppåt. En av sektorerna där utsläppen ökat senaste åren är industrin. Det kan delvis förklaras av högkonjunktur och bra fart på ekonomin. Även transportsektorns utsläpp ökar mycket. Det används allt mer biodrivmedel, men effekten av det äts upp av ökande transporter och att vi är fler som åker mer bil. Och flyget – inte minst utrikesflyget som räknas in i SCB:s statistik – är en viktig förklaring.
SCB:s statistiker talar om ett trendbrott:
– Det är någonting som har hänt. Siffrorna har tidigare minskat med ett par procent nästan varje år, utom något hack i kurvan en smällkall vinter, men nu har det till och med börjat öka, det är allvarligt, säger Maria Lidén.
Hjulen snurrar
I de siffror Sverige skickar in till FN ingår inte utrikesflyg och internationell sjöfart. Men även där syns samma trendbrott. Från 1990 till 2014 minskade utsläppen med detta sätt att räkna med 25 procent, men nu sen 2014 har utsläppen legat i princip oförändrade ett par år.
– Det visar att vi inte kan ta fortsatta minskningar för självklart. Jag kan inte se detta som tecken på att hjulen snurrar och svensk ekonomi går bra. Jag ser det som att det går för långsamt med miljöarbetet, säger Maria Lidén
Sveriges klimatutsläpp
I Sverige officiella statistik finns tre olika sätt att redovisa klimatutsläppen:
1. SCB beräknar utsläppen från Sverige utifrån statistik på försäljning av alla varor och tjänster. Det kallas miljöräkenskaperna och följer budgetens nationalräkenskaper. Man räknar då också in bunkringsolja som tankas i Sverige av flyg och sjöfart, som kan förbrukas på internationella linjer. Med detta mått har utsläppen på lång sikt minskat, men trenden har brutits och utsläppen har ökat med en procent senaste åren.
2. Territoriella utsläpp. Utgår från SCB:s siffror, men justeras av Naturvårdsverket till utsläpp som faktiskt skett inom svensk territorium. Dessa mått används i FN-systemet, och bland annat tar man bort bunkringsoljan, eftersom internationellt flyg och sjöfart inte räknas i FN-systemet. Med detta mått har utsläppen minskat med 25procent sedan 1990, men ligger nu ganska stilla senaste åren.
3. Konsumtionsutsläpp. Naturvårdsverket gör beräkningar av alla utsläpp som genereras totalt av svenskarnas liv och konsumtion. Här räknar man även in varor och mat vi importerar som producerats utomlands, och gett utsläpp där. Alla resor, även internationella, tas också med. Detta mått bygger på lite grövre beräkningar, och senaste siffran gäller 2014, den låg lite lägre än några år tidigare, men den långsiktiga trenden är ökade utsläpp totalt sen 1990. Och samtidigt som utsläppen inom Sverige minskat har ofta vår klimatpåverkan utomlands ökat.