Antalet asylsökande låg redan på en hög nivå när Sverige förra hösten skakades av en aldrig tidigare skådad asyl- och flyktingvåg. Nära 163.000 asylsökande på ett år var nästan en fördubbling jämfört med toppnoteringen under 90-talets Balkankrig. En del talade om en svensk systemkollaps.

Nya utmaningar

Ett år senare har antalet asylsökande minskat kraftigt. Uppgiften nu är att se till att de som får uppehållstillstånd kommer in i det svenska samhället genom jobb, utbildning och bostäder.

I år och nästa år beräknas 160.000 asylsökande och deras anhöriga få uppehållstillstånd.

Polisen har varnat för konsekvenserna i redan utsatta områden om integrationen misslyckas. I en rapport i vintras gav man en dyster bild av läget i en rad segregerade områden, ofta förorter till större städer.

Parallella samhällen

I de hårdast drabbade områdena växer parallella samhällen fram med hög arbetslöshet och med hårda villkor. Där har polisen svårt att agera och kriminella gäng har stor makt. Många asylsökande och nyanlända hamnar i dessa områden.

– Vi menar inte att de som kommer är kriminella men de som styr där är det och de har stor påverkan. De som kommer är utlämnade, säger Linda H Staaf, chef för Polisens underrättelseenhet.

Det värsta som kan hända är att de kriminella stärker greppet, enligt henne. Samhället måste arbeta vidare för att vända den negativa utvecklingen.

”Inga getton”

Joakim Ruist, som forskar om invandring vid Göteborgs universitet, tror inte att effekterna av förra årets flyktingkris leder till ett helt annat Sverige om tio år.

Problemen med en högre arbetslöshet bland särskilt flyktinginvandrare kommer att finnas kvar, men att tro att Sverige är på väg att få franska förortsgetton är inte riktigt, enligt Ruist.

Där känner väldigt, väldigt många av de som bor i utsatta områden att samhället har glömt dem eller vänt sig mot dem, säger han.

– Vad Sverige har lyckats med är att visa att vi ändå försöker med insatser, så att utanförskapskänslan inte blir för stor.

Låg utbildning

Den stora utmaningen är jobben. För många utomeuropeiskt födda är det svårt på en arbetsmarknad som i dag är ljus för infödda svenskar med utbildning.

Av de arbetslösa som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i juli var 148.000 födda utanför Europa. Det är 42 procent av alla arbetslösa. Av dem hade 69.000 högst grundskoleutbildning.

Per-Arne Andersson är chef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Han tror inte att det är möjligt att ge ens alla de unga vuxna en reguljär gymnasieutbildning eller högre utbildning.

Nya vägar?

Andersson anser att nya vägar måste till för att utbilda personer som saknar baskunskaper.

– För att ha en grupp på kanske 20.000–30.000 unga som inte ens har gått grundskolan kommer att ställa till problem för samhället på olika sätt om vi inte kan ta hand om dem.

För dem, och även äldre flyktinginvandrare, krävs det nya sätt att kombinera kurser i svenska, utbildning och jobb.

Men erfarenheterna av att få lågutbildade flyktinginvandrare i arbete, även på sikt, är nedslående, enligt regeringens finanspolitiska råd.

Flera utmaningar

En studie visar att efter sju år i Sverige var bara hälften av flyktinginvandrarna sysselsatta. I politiken debatteras nu behovet av fler enkla jobb, som inte kräver utbildning, och lägre ingångslöner, som en lösning.

För kommunerna väntar även uppgiften att ordna bostäder till nyanlända, i ett läge där 240 av 290 kommuner uppger att det är bostadsbrist.

Kommunerna ska också se till att skolorna klarar att ta hand om de nyanländas barn, samtidigt som skolan kämpar med att få upp kunskapsresultaten.